Julafton

Julafton kom och gick och efterlämnade en mysig känsla.

Barnen dök in hos nissen innan de ens tittade åt morgonpaketen under granen. 

Morgonhimlen var magisk, vi tände levande ljus, dukade upp julaftonsfrukost vid granen, åt julskinka och hembakat vörtbröd och pratade om vilket av julklappsspelen vi skulle prova först. Under granen hade det nämligen legat tre stycken spel.

Vi hade knappt hunnit duka bort frukosten innan barnbarnet och hans mamma kom. Sedan var det fullt ös. Här har byggts briojärnväg och körts tåg och tittats på julkulor och tomtar och skulle de ha varit här längre tid, då hade vi nog fått flytta upp alla kulor ;)

Men efter lunch for de vidare.

Maken dukade bort och fixade disk och jag gick ut med barnen för att genomföra årets sista nisse-experiment. Colafontän.

Lagom till fikat kom mormorn och morfarn körande.

Vi fikade på lussekatter och pepparkakor och sedan tittade morfarn på Kalle Anka med barnen medan vi andra ordnade julbord. 

Vi pratade bland annat om sådant som fanns på julbordet förr och om hur tidigare generationer stått för tillverkningen själva. 

Fast vid närmare eftertanke tror jag kanske inte att det var särskilt många generationer som hade överflödiga julbord fyllda av hemgjorda produkter. Eller? Sverige var ju fattigt och jag härstammar inte från några rikemanssläkter. 

Efter julbordet röjde jag och maken i köket, mormorn och storebror gick på promenad och morfarn hängde med åttaåringen som höll på att slå knut på sig själv i väntan på tomten.

Och så plötsligt bultade det på altandörren. Där stod självaste tomten! Hans renar hade kraschat vid vattentornet. Det hade gått bra med dem, men de behövde vila sig och tomten hade fått gå sista biten med klapparna.

Så synd att mormorn och storebror missade honom! Turligt nog fick de julklappar ändå.

Familj, kaffe, paket och choklad. Rätt bra avslutning på en julafton.

 Nu ska vi jullova oss bäst vi kan.