onsdag 22 januari 2020

Ljuset återvänder!


När dygnen är som mörkast, där i december, då tycker jag bara att det är mysigt.
Och jag tror dessutom att jag behöver ha det där mörkret för att på riktigt uppskatta ljuset. För nu återvänder det!

Vi kommer hem strax före fyra och det känns inte som kväll. Barnen väljer att stanna ute och leka till långt efter mörkrets inbrott. Jag kikar ut genom fönstret och ser dem fullt upptagna i sandlådan, med en och annan vända ner till bäcken för att hämta vatten.

Snart, tänker jag. Väldigt snart är det dags att ta bort vintergardinerna i köket.

söndag 19 januari 2020

Ett soligt besök i Varbergaparken -är det okej med däck igen?

Söndag.
Två grader varmt.
Klarblå himmel.
Det kändes som en precis alldeles utmärkt dag för en eftermiddag i den nya lekparken i Örebro.
Och vi enades snabbt om att den fått ett tämligen välförtjänt gott rykte, för det här var i sanning en lekpark som passade alla åldrar.

Här till exempel, kan den som är äldre svinga sig ända uppifrån, medan den som är yngre kan svinga sig från näst lägsta däckraden och den som är tre år och ännu inte så lång får nöja sig med att hänga och dingla lite fram och tillbaka längst ner. Genialt!

 Jag var förstås också tvungen att prova, men drog tydligen inte upp benen tillräckligt mycket.
"Så här ska man göra" sa maken kaxigt. Otur för honom att jag var för sen på avtryckaren och bara lyckades fånga den gracila landningen ;)

Vi hade lätt kunnat tillbringa flera timmar bara här. Men jag undrar också vad som hände mellan 2013 och 2019? Har man kommit på nya rön? 2013 var det nämligen ett väldans satsande på miljöcertifieringen i Örebro och det förfärades över däck som innehöll en massa gifter (med hormonstörande ämnen om jag minns rätt?). Varenda däckgunga avlägsnades från förskolornas gårdar och det var absolut otänkbart att ha däck som lekredskap. Och nu har man byggt en stoooor lekpark där huvudattraktionen består av... däck?

Det fanns så många små delar som lockade till lek i den här parken. Olika sorters broar till exempel. Mer eller mindre kluriga att ta sig över.

Och så en sagostig som blev mycket uppskattad.



Många utmaningar...

Det här var absolut inte sista besöket där. Och flera fina grillplatser fanns det också, så nästa gång blir det högst troligt korvgrillning.

fredag 17 januari 2020

Tacksamhet

Att vara lärare är sannerligen ett omväxlande yrke.
Om förra veckan, jobbmässigt, innehöll extra allt har den här veckan nästan varit extra allt åt andra hållet med en finfin final idag. Sällan, eller kanske aldrig, har jag känt mig så nöjd efter en fredag. Jag tycker så himla mycket om mina arbetskamrater, jag älskar att ha en före detta skolpsykolog som rektor och jag tycker framförallt så himla mycket om mina fina elever.

Meeen, nu är det helg. Och hur mycket jag än tycker om mitt jobb finns det förstås inget som går upp emot tiden med familjen. Jag älskar att vara tillsammans med barnen! Jag älskar helgrutinerna, fredagsfikat, fredagsmyset. Att spela spel tillsammans. Krypa upp under filtarna i soffan och titta på en Disneyfilm. Samsova. Lite för sena helgfrukostar. Pysselkaos. Lekträffar. Skogsturer.
Och jag älskar alla diskussioner runt matbordet. Alla planer, reflektioner, funderingar. Eller att syssla med något och höra dem leka.
Att få läsa Håkan Bråkan i dubbelsängen. Dra fingrarna genom mjukt hår och sjunga alla godnattvisor jag kan. Två gånger. Minst.
Kommentarer är egentligen överflödiga ♥
Att vara mamma.
Att vara lärare.
Att ha helg.
Tack Livet.

måndag 13 januari 2020

Helgen

Det var alldeles uppenbarligen något magiskt med helgen som passerade. Jag vet inte hur många kollegor som idag har påpekat att den gick så fort. Och preciiis på pricken den känslan har jag också. Tvättberget som ska minska de lediga dagarna snarare ökade. Och knappt hade fredagskvällen tagit slut innan söndagskvällen var till ända.
Spännande, tänker jag, att se om veckan tänker snurra vidare i samma tempo.
Det är bara att hålla i sig och känna vinden i håret ;)

söndag 12 januari 2020

Nu är glada julen slut...

Efter en kort arbetsvecka som bjöd på extra allt blev det helg.
En helg med vackra morgnar.

Om nu någon har missat det är det som så att vi (jag) älskar julen och vi jular oss förstås in i det sista.

Men sedan är det dags. Tjugondag Knut är i morgon. Tjugondag Knut dansas julen ut. Och eftersom vi har lång arbetsdag i morgon får det bli ett helgprojekt.

Jag funderar på det här med julgransplundringar. Förekommer de fortfarande? När jag var barn hände det att man, vid tjugondag Knut, blev bjuden på julgransplundring eller hörde om någon annan som hade det. Man dansade runt granen och jag vill absolut minnas att det hängde godispåsar i den på dessa plundringar med många barn. Jag vill också minnas att vi gick på julgransplundring i skolan?

Numera hör jag aldrig talas om några julgransplundringar och i skolan har vi, tack och lov, inte heller någon. Alldeles ärligt tycker jag att det är rätt skönt att inte gå på en massa andra julgransplundringar heller. Allas gran ska ju liksom ut och i alla fall här hemma är det ett rätt omfattande projekt... Faktiskt nästan en heldag när alla tomtar slås in i tidningspapper och stjärnor och ljusstakar ska ställas undan. Lampor ska tas fram. Juldukar ersätts med andra dukar. Julbonader rullas ihop. Och så  tar vi förstås en sista svängom och skrålar i kapp med Bosse Larsson och Sigge Fürst.

...innan det är dags att klä av den och sedan klämma i med "Nu är glada julen slut slut slut".

Jag tillhör inte dem som har tröttnat på julen och vill bli av med den bums runt nyår. Tvärtom tycker jag att den här tiden på året behöver ha ett riktigt ombonat mys med många ljus. Julgardinerna i vardagsrummet är ju fulla med tomtar, så de plockas bort, men julgardinerna i köket däremot väljer jag att kalla... vintergardiner.

Huset är dammsuget. Alla ytor där tomtarna stått är avdammade.
I morgon är det vardag.

fredag 10 januari 2020

Sluttampen på julen

Det är så mysigt med jul! Så varmt och ombonat.
Det inbjuder liksom till tillsammans och lugna stunder. Jag är ju alltid en riktig hemmaråtta, men kanske alldeles särskilt den här tiden på året och det har passat mig absolut alldeles utmärkt att alla lekträffar har varit hemma hos oss under julledigheten ;)

Nu under helgen är det dags att kasta ut den, julen. På måndag egentligen, men måndagar är långa arbetsdagar och vi har rätt mycket jul att göra oss av med.
Fast egentligen har jag full förståelse för den av mina barn som tycker att julen kan vara kvar hela vintern. Eller i alla fall tills det blir ännu lite ljusare.
Idag är det hur som helst fredag. Vi har fredagsfikat. Såklart. Och vad som sker på bilden är lite oklart. Kanske berättar pappan något. Kanske är han bara glad att det är helg ;)
Efteråt spelar vi spel ända fram tills det är dags att laga middag.
Familjen. Livet.

tisdag 7 januari 2020

Vårterminens första vardag

Jodå, det tar på krafterna att köra igång efter lov. Heeela dagen går åt till nulägesanalyser och kartläggningar och samtal med olika professioner inom skolvärlden.

När klockan är fyra längtar jag på riktigt efter barnen, tända ljus, doft av hyacint och mjuk pepparkaka. Kravlöshet kanske framförallt. Vi samåker hem, jag och maken. Hämtar barn hos dagmamman och väl hemma myser vi i soffan med en bok. Sedan hinner små jättetrötta bryta ihop en aning för att de knappt hinner leka något hemma innan det är dags för middag och kvällsrutiner och jag tänker att en del barn har faktiskt minst så långa dagar fem dagar i veckan.

Efter läggning ägnar jag mig åt att laminera, alltmedan maken syr i tappade knappar i barnens skalbyxor. I morgon visar nämligen väderprognosen att det ska vara tio grader varmt och sol. Nästan midsommarväder... Sydliga vindar. Och då är det förstås bara att plocka fram vårkläderna -de kommer ju att svettas floder om de ska springa runt i fodrade regnställ.

Vårterminens första vardag.

måndag 6 januari 2020

Åter mot vardagen

Vare sig vi vill eller ej är nu jullovet till ända. Och vilket jullov! Det har liksom varit precis sådär fint och bra som man bara har kunnat önska.

Vi har haft det lugnt och mysigt. Pusslat och läst och pysslat och barnen har lekt. Massor.

Sovit lite för länge på morgnarna och ätit frukost senare än någonsin tidigare.
Vi har firat julafton och nyårsafton. Och mormorns födelsedag.
Och vi har fikat med min lillebror och hans flickvän på Sverigebesök.
Jag och storebror har varit två dagar i Stockholm och sett Disney on ice.
Och har haft många lekbesök, varit i ishallen och grillat korv i skogen.

Nu är det kvällen.
Te och mjuk pepparkaka.
Tända ljus.

Barnens ryggsäckar är packade.
Liksom ytterkläder.
Och matlåda till oss.
Mobilerna ställda på väckning.
Vårtermin.
Vardag.




lördag 4 januari 2020

En kylslagen Ånnabodatripp

Årets fjärde dag kan solen skina från klarblå himmel och man kan ha bestämt träff med familjen C uppe i Ånnaboda. Man kan åka över Närkeslätten och riktigt lyfta fram vilket alldeles förträffligt väder det är. Termometern visar på en plusgrad.

När man så kliver ur bilen i Ånnaboda kan man mötas av den absolut iskallaste sortens nordanvind. Fingrar frös till is på nolltid och barnen gnällde över att de frös i ansiktet.
Det var inte en jättemunter skara som nådde grillplatsen och det var i sanning inte en jättemunter make som först inte fick fyr på elden i blåsten.

Meeen, det blev en brasa och vi täljde grillpinnar och grillade korv och pinnbröd och barnen kom igång och lekte. Det var bergatroll och ljusets lykta och sommarskuggan och vinterskuggan och storguiden(?) och magiska käppar i en salig blandning. Det är en helt fantastisk fantasivärld om man tar sig tid att lyssna in den!

Jag älskar naturen i Ånnaboda!
Efteråt var det skönt på riktigt att komma hem. Stoppa småtroll i badet. Ta en varm dusch.
Vi bestämde att vi har varit ute färdigt för idag ;)

fredag 3 januari 2020

Disney on ice

En torsdag morgon, då kan man säga till sina barn att nu är det hög tid att äta frukost för nu kommer snart kompisar och ska leka.
Så ringer telefonen och det visar sig att storasyster i den familj vi firade nyårsafton med har blivit sjuk. Just precis denna dag när de skulle åka till hufvudstaden och gå på Disney on ice och det var förstås alldeles förskräckligt oturligt.
Nu hade det därför blivit en vuxen- och en barnbiljett över och kanske ville jag och storebror..? Tåget skulle gå från Kumla om en timme.

OM vi ville!
Det är såklart verkligen jättesynd om storasystern som blivit sjuk och lite kluvet att glädjas åt den resa som hon sett fram emot.
Men femåringen här fick sig ett riktigt och väldigt oväntat äventyr.
Att få åka tåg hela vägen till Stockholm. Tillsammans med en dryga året äldre kompis.
Att trängas med alla människor på centralstationen. Och åka tunnelbana.

Att få dela på en STOR bytta popcorn inne på Globen.

Jag har ju i flera år sett bilder från den här showen och länge varit sugen, men tänkt att barnen varit lite för små för att få riktig behållning av det. Nu äntligen fick jag så se prinsessor på skridskor. Och Olof. Och renen Sven!
 Och Ariel och Sebastian ur "den lilla sjöjungfrun" och flera andra. Från riktigt riktigt bra platser.

Efteråt bodde vi så perfekt nära och bra på Globen Hotell -där har jag inte bott sedan jag själv var barn och åkte till Stockholm med mamma.
Nu är vi åter hemma. Storebror har ivrigt berättat om sitt äventyr för pappan. Lillebror har kontrat med allt roligt han och pappan har gjort hemma.