Guppeligupp

På söndagseftermiddagen behöver jag hämta lite papper på jobbet och när maken föreslår att vi ska slå ihop det med en sväng till guppeligupp-banan är barnen inte sena att jubla.
Jag tyckte för övrigt också att det var en jättebra idé -perfekt att ta med kameran.

Storebror cyklar tills han är genomsvettig och längre än så. Susar fram över gupp och far genom svängarna så att jag knappt törs titta.

Nu laddar vi för ännu en vecka. 
Tio utvecklingssamtal för min del. En sånguppvisning för storebrors del -den har vi ännu inte löst eftersom jag jobbar och någon måste ta hand om lillebror som inte får följa med. 
Simskola och kalas ska den också innehålla -veckan.
Utanför fönstret stuffar herr, eller fru, grävling runt. Barnen sover sedan länge. Chatterkatten ligger upp och ner. Och själv har jag, samtidigt som jag skrivit det här inlägget, laminerat tio stycken lappar med bildstöd till skolans toaletter.
Häpp.

Det här med årstider och barn som växer

Man skulle ju kunna tycka att vi vid det här laget borde ha lärt oss att

1) det finns fyra årstider.

2) barnen växer.

Ändå stod vi här en frostig morgon i veckan och rev lätt stressade efter varmare överdragsbyxor, vantar och lite tjockare mössor. 

Lillebror fick plötsligt skavsår av sina stövlar och storebrors lite varmare vårskor var alldeles för små. Likaså de fodrade stövlarna. 

På eftermiddagen stod vi så där i Kavat-butiken tillsammmans med alla andra mammor och pappor som var ute i sista sekunden med sina barn som inte tyckte att det är någon höjdare att prova skor.
Lillebror i vår familj tycker inte heller att det är superkul att prova skor. Alls. Men han tycker om att prata med personalen och det underlättar ändå en del. Halva sitt livs historia delgav han den som hjälpte honom att mäta fötterna. Och så fick hon se hans kastanj han hade i fickan. Den som var len och som som han hade hittat under det stora trädet vid lekplatsen utanför lokalen som heter Dungen.

Nu har de i alla fall höstkläder.
Och nya skridskor är beställda.
Lillebror får ärva storebrors.
Lagom tills vi fått ordning på höstgarderoben blir det väl vinter ;)

Raggmunk och regn ska det tydligen vara

Om någon bad mig att definiera en bra förälder skulle jag inte säga "en som lagar raggmunk".
Ändå känner jag mig av någon outgrundlig anledning som en mycket bra mamma just när jag severar det.
Raggmunk, hemgjorda köttbullar eller viltköttsgryta. Det sista är ytterst sällan förekommande eftersom vi inte längre har någon direkt kontakt med en jägare.

Varken raggmunk eller köttbullar är ju direkt avancerat och inte heller nämnvärt tidskrävande.

När mina barn dessutom var ute i regnet och lekte flera timmar i streck och jag sedan fick ropa in dem till middagen, då kände jag mig om möjligt som en ännu bättre mamma.

Hade jag varit en sämre mamma om de fått kycklinggryta eller om de hade varit inne och lekt? Nej, såklart inte. 
Så varför i all världen värderar jag raggmunk och lek i regn högre?

Kvarntorpshögen

En lördagsmorgon kan man koka ägg och duka fram frukost i vardagsrummet. För första gången på länge står Ring så spelar vi på. 
Utanför passerar hussar och mattar med sina fyrbenta. Det är hussen med en spaniel och en münsterländer, damen med ett helt gäng yorkar, grannen med sin husky, kvinnan med taxen och så mannen med golden retrivern som alltid ser så välborstad ut. Vår korsning är välpromenerad på morgonkvisten.

På förmiddagen bjuds vi på show tillsammans med den här eminenta publiken.

Showen innehåller dans och musik. Lillebrors nummer är mest actionfyllda...

En äppelpaj hinner jag med att baka också. Årets andra faktiskt. Våra äpplen blev så hårt angripna av rönnbärsmalen i år att de som fått vara orörda är sällsynta.

På eftermiddagen begav vi oss till Kumla och Kvarntorpshögen.
I år tog sig hela familjen an de 427 trappstegen.

Här klev jag in till barnens stora förfäran. Skulle mamma ta sig ut igen?

Man kan ha sämre utsikt när man fikar. Äppelpaj som ännu var ljummen. För övrigt ett kanongott recept helt utan vitt socker (med dadlar som sötning).

"King of the world"

Efter utflykten släppte vi av pappan och lillebror hemma och åkte sedan ner till affären för att shoppa lördagsmys. Lördagar, det är nämligen filmkväll i huset vid ekarna.

 En absolut bästa sortens lördag efter veckan som varit. En sådan där vecka när jag en av kvällarna sa att "Det var tur att jag inte visste vilken dag som väntade när jag vaknade i morse". Nejdå, ingen är skadad, sjuk eller avliden. Det har bara varit väldigt väldigt... intensivt. Sådär som det kan vara när allt redan är tämligen maxat och en massa kollegor blir sjuka.

Snart ny vecka, nya tag... Utvecklingssamtalstider...

Men först, en söndag :)

Helgen

En lördag kan man köpa sig en soffa. Eller nåja, beställa en i alla fall.
Jag och storebror åkte in till Örebro och slog till. 
Nu kan det vara så att jag hade tänkt mig en ny soffa lagom till jul. Eller gärna lite tidigare, sådär lagom till adventstiden. Jag köper liksom inte soffor superofta och har tydligen rätt dålig koll på sådant som leveranstider... Soffan kommer först nästa år. Mer preciserat ungefär i samma veva som julgranen ska kastas ut.

Den är hur som helst i tyg och ska förhoppningsvis inte börja smula sönder inom några år.

Som plåster på såren, eller för att chefen inte var på plats och ingen var riktigt säker på vad den egentligen kostade, fick vi den till ett lägre pris än jag räknat med. Kanske var det ett affärsknep. Vi firade i alla fall med Mc Donalds på hemvägen... eller så var det så att vi egentligen redan passerat lunchtid och var väldigt hungriga. 

När vi kom hem hade maken monterat ner studsmattan. Nu ligger den i garaget och väntar på att bli uppkånkad på vinden. Kattvinden är ju den enda förvaringsmöjlighet vi har och det är inte alltid jättesmidigt. Vi skulle såklart kunna ha bilen ute året runt, men jag tycker på riktigt att det är väldigt praktiskt att ha den i garaget. 

Resten av dagen ägnades åt trädgårdsfix. Plocka äpplen (som nästan alla är hårt angripna av rönnbärsmal), klippa gräset, täcka pallkragarna, tömma krukor och balkonglådor där växterna gjort sitt för säsongen. Sådant. Lagom till middagen kom regnet och gjorde sedan kvällen alldeles extra mysig.

Idag tog vi en sväng till badhuset. Jag måste ge en eloge till simlärarna. Mitt barn som varit så avigt inställd till vatten var idag under ytan flera gånger. Frivilligt.
Säsongens sista bukett är också plockad i trädgården.

Och vips blev det söndag eftermiddag. En höstig arbetsvecka väntar.

Vardag ♥

Oktober

Jag älskar oktober! Färgerna, morgondimman, den klara luften, doften.
Jag älskar också att vi kan hämta barnen i hyfsad tid i alla fall fyra dagar i veckan. Få eftermiddagarna tillsammans.
Storebror har tagit sig ett snack med bokeken och tro det eller ej, men plötsligt hängde just den boken han önskat sig i trädet. Bara att kånka fram stegen.

 När vi ändå var ute plockade vi löv i fina färger.
Fina färger även på barnet ♥
Byxorna kommer från Villervalla och tröjan har min farmor stickat.

En krans till dörren blev det. Storebror visar att han har plockat ekollon också.

I morgon är det fredag. 

Ögonblick från dagen

Tio i sex går mitt mobilalarm igång. 

Ett barn som gosar in sig nära nära. Ute är det mörkt och dimmigt.

Dryga timmen senare har vi frukost i magarna och nyborstade tänder. Nu tar jag rygg på den som springer från bilen till skolan.

Klockan åtta tar jag emot mina elever. Går igenom individuella scheman.

Har bland annat mattelektion. Hundrakompisar med tiotal och ental.

Klockan 13 tackar jag för idag och kilar på förstamötet.

Några timmar senare har jag avvikit från möte nummer tre för att uppleva en guldstund!

Närmare halv sju traskar jag på regnvåt cykelbana, på väg från föräldramöte i storebrors klass.

Hinner hem lagom till nattningen ❤️ 

Liiiite mer jobb.

Vi avslutar kvällen med tända ljus och game of thrones.

Jag försöker se storheten i serien, men tycker mest att det är  blod.

Mysigt har vi det i  alla fall.

 

Söndagsutflykt

Nu var det som så, denna söndag, att sista ägget gick åt till sconesen på morgonen. 
Perfekt då, med en kombinerad köpa-ägg-och-åka-på-utflykt-tur.
Tyckte mamman och barnen.
Maken grymtade över regn och kyla och höst och dimma och var alls inte sugen på att åka på utflykt, så honom lämnade vi hemma.

Efter att ha pratat med hönsen och knappat in våra ägg på äggbodens ipad, åkte vi till Riseberga klosterruin som vi ju faktiskt ändå passerar.

I skogen är de flesta löv ännu gröna, men på marken ser det höstigt ut. Blött och regntungt, med en fantastisk höstdoft. Lite kyligt har det allt blivit också. Stickade tröjor, överdragsbyxor och jackor kändes perfekt.

Vi började med att gå till amfieteatern. 

Därefter knatade vi vidare till klosterruinen.

Storebror sprang runt och samlade information från skyltarna. 
Årtal är lite klurigt. Och jag funderar på det här med att man säger "tjugohundra". Vi säger ju inte "tiohundra"..?

Fika hanns förstås med också. Och eftersom vi var själva på plats kunde vi parkera oss mitt i trappen.

Åh vad jag tycker om hösten.
Och att göra utflykter med de här två ♥

Att leta efter den rätta soffan

En lördag i september kan man besöka flera olika möbelbutiker i jakten på en soffa. Vår nuvarande soffa var ett riktigt bottenköp. Ytan, som är i återvunnet skinn, smular helt enkelt sönder. I början var det några småfläckar, men nu har såväl sittdynor som ryggkuddar totalt havererat och vi har spänt över filtar så gott det går. Dammsuger dagligen golvet från smul och skakar kläder. 

Lillebror har provsuttit precis varenda soffa och fåtölj i samtliga butiker. Han har också känt på alla armstöd -det är tydligen avgörande att det inte är för hårt...

 I sista butiken hittade vi äntligen vår soffa. En riktigt myssoffa, ganska precis en sådan som vi pratat om. Barnen boade in sig direkt och jag satt nästan för bra i hörnet ;)
Haken var att den spräckte vår budget, men det positiva är att den inte är utgående eller någon kampanjvara utan faktiskt förmodligen kommer att finnas kvar när vi återkommer om en månad (eller två). 

Det må ha varit lite svettigt, men man får ändå ge barnen att de var väldigt engagerade i vårt soffletande :)

Begravning

En septemberdag när lönnarna har börjat färgas röda, termometern visar på arton grader och solen skiner, då är det begravning för min mormor. Det hade inte kunnat vara en finare dag.

Nu i coronatider var det en liten begravning. Barn och barnbarn.
En liten och väldigt fin. En begravning som speglade mormor på pricken.

Begravningen avslutades med Brahms vaggvisa spelad på piano och gjorde det hela så sorgligt och vackert på samma gång. 

Sov gott lilla mormor. Vi kommer och tänder ljus för dig och morfar sedan.