måndag 15 oktober 2018

Och så ett tredje veterinärbesök

Den här fina lilla hunden som är vår, han ser i sanning inte värst trevlig ut just nu. Mager och tunnhårig och alldeles muskelfattig. Med råttsvans -alldeles kal på ovansidan.


Idag jobbade jag till halv tre. Därefter var det makens tur att gå på möte och jag fick ta barnen. På hemvägen svängde vi förbi veterinären för att höra om provsvaren hade kommit. Det ledde till att jag fick fara hem och hämta Cosmos för att ta fler prover. Det ledde också till ett låååångt veterinärbesök, trots att vi inte alls hade bokat in någon tid. Vår veterinär är alla kategorier världens bästa!

Lite erfaret (jo faktiskt) tog jag även med vagn och paddor när jag hämtade Cosmoshunden hemma. Det krävdes absolut och jo, iPads är helt klart en alldeles utmärkt barnvakt vid dylika situationer!
Medhavda böcker roar små eftermiddagströtta en ganska begränsad stund...

Efter ett par timmar var maken klar på jobbet och kom med cykeln för att hämta med sig barnen. Själv blev jag kvar i ytterligare en timme.
Om vi blev klokare? Nja, jo lite kanske. Jag lär mig i alla fall alltid en massa nytt. Vi har gått igenom hela journalen (den är ganska gedigen), pratat medicinering, lyft möjliga diagnoser och uteslutit andra (eller alltså, jag har mest hummat och nickat och hållt med eller ställt frågor). Nu inväntar vi svar på de prover som vi tog idag.
Jag har också skickat in alla kvitton till försäkringsbolaget -det känns alltid lite som ett lotteri.

I morgon är det tisdag.

söndag 14 oktober 2018

En höstfin söndagsförmiddag

Söndag morgon. 
Den årstid som jag just nu tycker är den bästa.
Plockar in en liten bukett före frukost. Solens första strålar har just letat sig över trädtopparna. Vi bor mitt i ett villakvarter, men man kan ana att det här är en sådan morgon då älvorna dansar på fälten.
På himlen passerar massor av kanadagäss.

Scones till frukost. Tända ljus. Doft av krasse.

Och efter frukost gick vi förstås ut i det fina vädret. Massor av lönnlöv. Inte lika sprakande röda i år som förra året...
 ...men lika roliga. Eller ännu roligare ;)

Massor av ekollon också. Jag körde iväg två stora skottkärror och barnen sprang med sin lilla. Ändå är där mängder kvar. Aldrig tidigare har jag varit med om att det är så många ekollon.

Ytterdörren fick en höstkrans. Hösten är en perfekt pysselårstid!

lördag 13 oktober 2018

Barnens trädgård i Karlslund

Det började med en kungsladugård på 1500-talet. Örebro slott behövde livsmedel och ved. Det blev ett eftertraktat gods med en rad olika godsägare, däribland Cajsa Wargs far.
År 1801 byggdes en stor herrgård, i vilken en av de första glödlamporna som funnits i ett svenskt hem ska ha lyst. För att driva alla moderniteter anlades Sveriges första privata kraftstation. Som mest var det hundra anställda knutna till herrgården. 

1874  såldes herrgården till en skånsk familj, Dieden. De lät bygga ett, för den tiden, magnifikt stall -det som syns till höger på bilden. Numera bedrivs där ridskola. Den höstiga allén där mina barn skymtar hand i hand, långt bort, heter just Diedens allé. 

Sedan snart sextio år tillbaka ägs hela området av kommunen. I trädgården på den östra sidan finns kolonilotter, där det ännu blommar. Jag förundras över all grönkål utan tillstymmelse av angrepp från kålfjärilen...

Längst bort ligger en av barnens favoritlekplatser -barnens trädgård. De här piltunnlarna inbjuder till lek. Mina barn sprang i fyrtio minuter utan paus. Sedan anslöt familjen C och de fick leksällskap av lilla Molly. Vi åt lite mellis och därefter sprangs det ytterligare en lång stund tills barnen var alldeles rosiga om kinderna, blanka på ögonen och blöta av svett. Men roligt hade de :)
 Där finns också jättens bord och stolar.

Och tänk att de har blivit så stora, våra små troll!

Lillebror skulle såååå gärna också vilja klättra upp. Tack och lov når han inte riktigt än.

Lika bra som piltunnlarna är hästarna i hagarna. Som det har repats gräs.

 Lillebror, som har varit totalt orädd, tyckte att det var lite läskigt när hästen frustade flera gånger i rad. Efter det höll han ett litet avstånd.
Som härlig final lyckades han kliva ordentligt i hundbajs och väl vid bilen insåg jag att det även var på skons ovansida samt hans byxknän. Morr för hundägare som inte plockar upp!

Men, bortsett från det hade vi en finfin höstutflykt tillsammans med familjen C.

fredag 12 oktober 2018

v 41

Jojomen. Veckan när lillebror började inskolningen.

Också veckan när vi var på ett andra veterinärbesök med Cosmoshunden som ser skabbigare än skabbigast ut. Han har på kort tid tappat pälsen på svansen, i öronen och på huvudet och är nu även riktigt gles på ryggen. Han har också tappat varenda muskel och är nu tunnare än han ens varit i närheten av att vara tidigare. Skrapprovet på skabb visade negativt och sköldkörtelprovet var bra. Nu är en biopsi samt fler blodprover tagna och vi inväntar provsvar. Under tiden ska han badas med specialschampo och så mäter vi sådant som vattenkonsumtion igen.

Även veckan när vi fick fiber och maken satt i timmar och åter timmar i telefon för att få det att fungera. 

Plötsligt var det fredag eftermiddag och jag sa hejdå och trevlig helg till arbetskamraterna och köpte med mig fredagsfika på vägen hem. 

Tacos på kvällen. Båda barnen är (just nu) stormförtjusta i oliver och apetinas fetaost.  Jag tror verkligen på att erbjuda olika smaker, men att absolut inte göra någon sak av det. Nej man MÅSTE inte smaka på allt. Men man får om man vill.
Storebror har förut totalt ratat groddar, men säger sig nu älska just det. Däremot är den tidigare så omtyckta avocadon inte alls omtyckt längre. Häromdagen åt vi sparrissoppa med plockfat.
Mycket populärt av båda barnen. Och det var förstås en stor bonus att blomkålen var lila ;)


tisdag 9 oktober 2018

Första inskolningsdagen

För drygt två år sedan, då gick han hand i hand med pappan till sin första inskolningsdag hos dagmamman. Sittvagnen var tom eftersom han helst gick. Ett par veckor senare skulle han få en lillebror.

Nu drygt två år senare tar han lillebror i handen, på väg till en första inskolningsdag hos dagmamman. Han berättar om vad som finns att göra, om rutinerna och om vilka regler som gäller. Och så planerar de vad de ska ha för fredagsmys på fredagkväll och vilken film de ska se.
Bakom går jag med tom barnvagn och känner mig lite överflödig.

Hos dagmamman hjälper han sin lillebror av med ytterkläderna och sedan springer lillebror bums in och leker. Efter ett tag är det samling. En riktigt riktigt bra sådan. Och efter den ska det ätas frukt. Lillebror bryr sig inte ett dugg om var jag sitter.
"Men vi måste titta så att Hugo inte stoppar in för mycket i munnen, för han kräks så lätt" berättar storebror för dagmamman.
Och jag känner mig överflödig.

Sedan går vi ut. Barnen leker. Lillebror kommer inte fram till mig en enda gång. Faktum är att han inte ens tittar åt mitt håll. Någon gång.
"Det blir härliga tider när vi får vara här utan dig" säger storebror när jag och lillebror lite senare ska säga hejdå för att gå hem.
♥♥♥
Överflödigheten liksom bekräftas.






lördag 6 oktober 2018

Skogsutflykt till Ånnaboda

Idag gjorde vi den årliga höstutflykten till Ånnaboda. När vi bodde i Örebro var vi ju där ofta. Nu är det lite väl långt att åka dit regelbundet, men någon gång ibland går bra förstås.
Det grillades lite här och där runt sjön, och jag var lite nervös att "vårt" ställe skulle vara upptaget, men nejdå, det var det inte.


Och barnen lekte och lekte och lekte och ville absolut inte gå vidare när det till slut var dags för det.


Perfekt temperatur och nästan vindstilla idag. Jag verkligen verkligen verkligen älskar skogen!

Nu kan man ju tycka att efter en hel dag ute ska barnen vara sugna på att vara inne när vi kommer hem. Så var det inte. De hade jättebråttom ner till bäcken bakom huset och höll till där tills lillebror bokstavligt talat var lerig i halva ansiktet.

De är verkligen riktiga utebarn de här två!


Höstmarknad

Vi inledde helgen med marknad i riktig nordanvind.
Man kan säga som så att vi i familjen har olika mål med ett marknadsbesök. Jag tycker om att gå och kika i stånden och köper gärna strumpor (fanns inga i år). Maken går på marknad för att köpa lokalproducerad korv -han lyckades bra.
Barnen ska åka karuseller. Vi stod i en galet lång biljettkö för att få några få, men dyra, biljetter.
Väl framme hade jag swishat summan och för det fick jag helt otippat en extra biljett som tack för att jag varit väl förberedd. Tack tack!
Sedan åkte barnen bilarna. Flera gånger. De gick betydligt mycket fortare än vad de ser ut att göra på bild. Tydligen var det den roligast karusellen.

Jag och storebror åkte elefanterna också. Barn under åtta år var tvungna att ha med sig betalande (!) vuxen. Rena ockret... tur att vi hade fått en extrabiljett.
Åldersgränsen kändes dock rimlig. De gick inte jättefort. Men högt! Och inte satt man fast på något sätt alls. Jag bestämde raskt att lillebror får vänta med att åka elefant. Han skulle nämligen mycket väl kunna bestämma sig för att kliva av när elefanten är högst upp...

Många elever träffade vi också. Och deras föräldrar förstås.
Och grannar och människor från öppna förskolan och från föräldragruppen. Sådär som det är när man bor och jobbar  i en liten ort och går på marknad...

torsdag 4 oktober 2018

Äppelpaj

Precis som storebror tycker lillebror att det är roligt att hjälpa till i köket. Idag gjorde vi äppelpaj. Med största koncentration delade han alla äppelbitar och la dem i formen.

Sedan plockade han fram ingredienser, en i taget.
Jag borde förstås ha tagit en bild på den färdiga pajen, men så blev det inte. Och nu är den uppäten.
Bästa mellispajen!

5 små äpplen
kanel
2 dl havregryn
1 dl mandelmjöl
4 urkärnade dadlar
75 g smör

Sätt ugnen på 225 grader.
Skala och kärna ur äpplena. Dela dem i bitar och lägg i en smord form. Strö över kanel.
Finhacka dadlarna.
Blanda mandelmjöl, havregryn, dadlar och smör. Smula degen över äpplena.
Baka i ugnen ca 15 min.

Det går förstås att äta glass eller vaniljsås till, men vi tar oftast creme fraiche.

Mormorn har kommit hem!

ÄNTLIGEN är mormorn hemma!
Det är lite oklart om det är barnen eller jag som har längtat mest. Förmodligen storebror. Men längtat har vi hur som helst gjort allihop. I över en månads tid har mormorn och morfarn kajkat runt i norra Sverige med husbilen. Fantastiska bilder på vacker natur har nått oss.

Men nu är de hemma och idag kom hon hit. Lekte med lillebror. 
Gick igenom innehållet i sin väska i jakten på ett gem -alltså hur mycket kan man få plats med i en handväska?! 

Hämtade storebror hos dagmamman direkt efter lunch. Lekte ännu mer.
Och rockade loss tillsammans med barnen :)
Det var en mycket mycket nöjd storebror som somnade i sin säng ikväll.
Tänk att hans mormor äntligen kommit hem ♡
(lillebror var förstås också glad, men har ännu inte riktigt den tidsuppfattningen)

onsdag 3 oktober 2018

September som försvann

Oktober!
Ja men är det inte alldeles obegripligt?! Var tog september vägen? Det har gått mer än en månad sedan operationen. Lillebrors inskolning närmar sig med stormsteg. Maken och jag sitter plötsligt och jämför scheman, fyller i barnens start och sluttider, diskuterar sådant som om de ska äta frukost hemma, förhandlar om hämtningar och vilka dagar det passar sig att planera utvecklingssamtal med elever och föräldrar. Aldrig tidigare har vi behövt balansera familjeliv och arbetsliv på det här sättet. 

Jag har ännu inte bestämt mig för vad jag tycker. Jag har älskat att vara föräldraledig! Men vill samtidigt tro att det blir skönt med lite kontinuitet i vardagen -inte minst för mina elever. 
Och jag tycker ju att det är roligt att jobba. 

För mina egna barn tror jag att vi har fått till ett helt okej schema. Jag hoppas det. Vi lånar in mormor för tidig hämtning en lång dag... och så är jag ledig en dag... och så pusslar vi så att ytterligare två dagar blir skapligt korta. 
Sen alltså. Först ska vi avnjuta ytterligare lite föräldraledighet! Lite.