Vaknade med ett ryck vid halv åtta. Det smattrade inte längre mot rutan, men någonstans liksom skvalade det. Och det kommer inte inifrån huset.
Hade vi (jag) glömt att vrida av trädgårdsslangen? Hade nu munstycket lossnat och vattnet legat med fullt sprut hela natten?
Jag tassade fram till fönstret och kikade ut genom en glipa mellan gardinerna. Nej, det var inte slangen. Det ösregnade! Rann i strid ström nerför gatan och forsade ut ur stuprören. Jag grämde mig en smula över att vi inte tagit tag i att fixa med vattentunnorna.
Sådär runt elvatiden var boken slut. Det regnade fortfarande, om än betydligt mindre. Barnen spelade bordshockey. Det är en favoritsysselsättning just nu.

För sedan bar det i flygande fläng av till fotbollsplanerna och terminens sista träning. Eftersom det var avslutning skulle det klassiska ”föräldrarna mot barnen” köras. Jag springer ju inte, men lånade in storebror som mycket frivilligt ställde upp. En unge i varje mål -då vet jag var jag har dem ;)
Snabb handling inför morgondagens utflykt.
När jag parkerade hemma på garageuppfarten såg jag hur många sniglar som letat sig fram. Igen. Ett kort ögonblick tänkte jag ignorera dem, men det gick förstås inte. Alldeles särskilt inte sedan jag upptäckte flera vid pallkragarna.
Det är så himla fint med allt som blommar nu! Här har det blivit en miniäng och det får det gärna vara. Och kvällssol.
Efter att ha hängt tvätt och nattat barn satte jag mig en stund ute med temuggen. En så skön junikväll!
Efter att ha slängt in en maskin tvätt satte jag mig redo i sovrummet och väntade in ett telefonsamtal å jobbets vägnar. Mycket punktligt ljöd min ringsignal och under en halvtimme gjorde jag mitt yttersta för att koppla om hjärnan från semesterläget den gått in i.
När jag kom ut ur sovrummet blev jag bums inbjuden till en omgång Trettioett. Lillebror lärde sig det hos en kompis igår och vi har hunnit med mååånga rundor sedan dess.
Medan vi spelade fixade maken lunch. Pasta och bacongryta.
Efter maten tittade solen fram bland molnen. Min jättedaggkåpa låg alldeles nedslagen mot marken, men övriga blommor tycks ha klarat sig bra. Och regnet behövdes verkligen!
Jag och storebror åkte till biblioteket. Han plöjer böcker just nu och det är förstås jättehärligt. Härligt också att han själv reserverar nya och håller ordning på när de kommer in eftersom meddelandena går till hans mobil. Å ena sidan skönt med den där ökande självständigheten. Å andra sidan tycker jag att tiden bara rusar iväg.
Efter biblioteket åkte vi och hämtade 15 liter förbokade jordgubbar. Det gäller att passa på vid rätt tillfälle…
Tillbaka hemma mötte Sixtenkatten upp oss. Han har just nu en plinga runt halsen för att småfåglarna ska bli varnade när han kommer, nu när de har ungar. Det tycks fungera lite sådär…
På vägen in fick jag syn på alla sniglar som kommit fram efter regnet. De behöver jag förstås ta. Och då passade jag på att titta till pallkragarna också. Rensa lite. Förresten var det dags att gödsla i dem. Så det gjorde jag. Och då kunde jag ju lika gärna gödsla resten av trädgården… så det gjorde jag också. Kålrabbin är på god väg!

Resten av eftermiddagen ägnades åt jordgubbssylt och rabarberkompott. Den första satsen i luuugn och ro. Den andra i betydligt högre tempo efter en blick på klockan…
I morgon ska vi ut på äventyr över dagen. Ett utflyktsmål som barnen har pratat om i flera år och som framför allt lillebror har sett fram emot väldigt mycket.
Jag hoppas att hans förväntningar infrias.
Nu ska här sovas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar