Är det yrket som avgör hur mycket barnen får busa?

Lördag. Jag står på fotbollsplanen och pratar med en annan förälder. Hon arbetar med palliativ vård och även sådant som att klä den avlidne.

När hon kommer hem om dagarna vill hon ha liv och rörelse runt sig. Gärna många kompisar till barnen och mycket bus och stoj.

Både jag och maken känner precis raka motsatsen. Vi är slut på av intensiteten som varit under dagen och vill inget hellre än att komma hem till lugn och ro. Bus och stoj får hållas utomhus och visst får barnen jättegärna ha med kompisar, men på villkoret att det inte kräver något större föräldraengagemang.

Jag brukar säga att vårt yrke drabbar våra barn. Att vara lärarbarn är nog både på gott och ont.

De tycks turligt nog överleva ändå. Om än lite blekare och lite mörkare runt ögonen (nej, förstås inte -han har idag varit på ett väldigt tidigt halloweenkalas) :)

Alldeles ärligt är jag nog generellt rätt känslig för höga ljud. Även mina elever är hårt drillade i att hålla låg volym. 

Jag är faktiskt inte alls säker på att barnen hade fått stoja mer om jag haft ett lugnare yrke. Men det är en intressant tanke…