En söndag från början till slut

 Söndag helt utan cuper, matcher och träningar. Maken är iväg på aktiviteter hela dagen, men jag och barnen har en riktig hemmadag. 

Jag vaknar strax efter sju av att Sixtenkatten sitter och jamar högt på fönsterblecket till vårt sovrumsfönster. Oftast kommer han in på kvällarna, men inte alltid. Igår gjorde han tydligen inte det.

Med sig hade han en kompis som jag elakt förvägrade tillträde till vårt hus. Den såg fin och välmående ut och har alldeles säkert en husse eller matte som skulle bli ledsen om deras lilla fyrbenta flyttade.

Lite dåligt samvete fick jag ändå, när han satte sig utanför.

Efter frukost bjöds jag på konsert.

Lillebror på elgitarr och storebror på trummor.

Sedan gick vi ut tillsammans. Barnen lekte i sin trädkoja och jag krattade löv och fallfrukt.

Gräset skulle behöva klippas en vända till, men det blir nog inte idag, tänker jag. Min läkare på hjärtmottagningen har flyttat och den nya har bestämt att medicinen ska fasas ut och att nya undersökningar ska göras. Det blir kanske bra i slutänden, men det tär på kroppen att dra ner på en medicin som gett effekt.

Sixtenkatten, han som var ute i natt, dimper ner på min mage bums jag lägger mig i soffan. Spinner högt innan han lägger ner huvudet och somnar. Ena tassen rycker lite. Kanske jagar han möss i drömmen.

På eftermiddagen blir det gräsklippning i alla fall. Det behövdes verkligen. Samtidigt lyssnar jag på en bok som en av mina elever har rekommenderat. Den är riktigt bra. Kanske mer för mellan- än för lågstadiet, men en lässtark årskurs trea kan nog också finna den spännande.

När jag åter kommer in spelas rockmusik på hög volym. Det är verkligen inte min smak, men barnen delar smak med både sin far och sin syster. Och eftersom de samtidigt som de lyssnar står och bakar äppelkaka känner jag att det är helt okej. När de dessutom städar efter sig, utan minsta påminnelse, känns rockmusik riktigt bra ;)

Efter kakbak försvinner de ut. Igen. Och jag har intagit soffan. Igen. På vardagsrumsbordet står buketten som plockades förra helgen. Den är fortfarande tillräckligt fin för att få vara kvar.

Och kakan… tja i den hade smöret blivit bortglömt, men det är väl ändå tanke och ansträngningen som räknas och jag tyckte allt att den blev god ändå.

Sedan blev söndagskvällen så som den här brukar bli. 

Storebror fixade varma mackor med tonfisk, jag hängde helgens sista maskin tvätt och lillebror packade läxa och la fram morgondagens kläder.

Medan barnen tittade på teve förberedde jag inför veckans lektioner och efter kvällsläsning och nattning blev det ytterligare lite jobb.

Nu är frukostbordet förberett inför morgondagen, ryggsäckarna packade, mobillarmet kontrollerat och kläder framlagda.

Vi är redo för vecka 41 :)