onsdag 18 juli 2018

Att få en dinosaurieklänning

Från bloggvännen Ann i Göteborg kom ett så fint erbjudandet om att sy en t-shirt till barnen. Jag tog genast fräckt chansen och frågade om hon inte kunde sy en klänning istället. Storebror har nämligen länge pratat om en dinosaurieklänning och som jag har letat. Storebror älskar klänningar. Av rätt modell. Enkla liksom, inga volanger, inga puffärmar, spetsar eller figurformat. Nej, enkelt, löst och ledigt. Det är, enligt honom, det absolut skönaste man kan ha på sig. Eventuellt också det finaste. 

Hur som helst, jag har inte haft någon framgång i mitt dinosaurieklänningsletandet och nu frågade jag om Ann kanske kunde tänka sig att...

Jodå, det var alls inga problem. Hon och storbror har gjort upp med hjälp av videomeddelanden och så dök den upp på posten i måndags. Brevbäraren var ovanligt sen den dagen och vi hade hunnit med ett antal vändor till brevlådan innan den plötsligt låg där. Precis i tid för att hinna användas på kvällskalaset.
Här mejslas det ut en dinosaurie ur gipsklumpen han fick i födelsedagspresent. Iförd klänningen.

Nu ska man ju inte vara alldeles säker på att nya kläder får godkänt hos den här killen. Men vid åsynen av denna sken han som en sol och kunde inte fort nog prova.

Och jodå, klänningen har passerat godkänt, flera gånger om. Den har i sanning redan testats i många olika situationer och vi kan väl säga som så, att den verkligen är ett plagg som passar ett energiskt barn fullt av bus... med höga krav på mjuka sköna kläder.

Mjuk och skön, det är barnets egen beskrivning av det nya favoritplagget.
Tack snälla snälla Ann för att du sydde den här fina klänningen!

(Annat som Ann har gjort finns på Storartat för storartade människor :))

tisdag 17 juli 2018

En eftermiddag med bröderna bus

Mina små troll, de tar i sanning inte särskilt mycket hänsyn till att det är varmt. De är heller inte riktigt sorten som, tja, sitter och iakttar eller är nöjda med att ta en lugn dag. Pilla lite med något. Sådär som jag har hört att en del barn faktiskt gör. 
Här är det mer... fullt ös...

På eftermiddagen, när termometern visade på 33 grader ute och ungefär lika varmt inne, åkte vi till stranden. Där var inte alls lika mycket folk idag som det har varit de två senaste dagarna.

Lillebror är absolut galen i att bada. Se lyckan när han här för femtielfte gången hoppar ut från bryggan.

...för att sedan försvinna ner under vattenytan. 

Och så har han lärt sig att flyta själv minsann. Om än inte det minsta stabilt (pappan är redo att fånga upp precis utanför bild). Självbevarelsedrift finns liksom inte hos det här barnet. Han kan plötsligt dyka ner under vattnet, bli uppdragen av pappan, hosta och nysa för fullt, för att sedan skina som en sol, säga "roligt bada" och med flit göra precis lika dant igen.

Efteråt äts det kex och tittas i böcker medan mamman och pappan byter om.

Och väl hemma sedan skyndar de till studsmattan. Studsar tillsammans tills mamman tycker att det börjar gå över styr. Storebror kan hoppa ganska våldsamt och än om lillebror skrattar flyger han som en vante. Båda ylar som sirener när jag bestämmer att de har hoppat lagom länge tillsammans.

Sommarmat hos oss. Pannkakor, pappans paradrätt. Serveras alltid med blåbär, upptinade från frysen och, om det finns, hemgjord sylt. Det här är rabarber- och jordgubbssylt.
Ja, alltså, det äts inte bara på sommaren, men kanske extra mycket då...

Efter middagen kilar han snabbt ut i trädgården, lillebror. Hittar något att bygga torn av. Man kan bygga torn av det mesta...

Och så bjuds jag på en kvällsföreställning. Storebror är mycket förtjust i att showa :)

Och bjuder gärna in lillebror att delta.


Underbara ungar!
Men ärligt talat, den här intensiteten kräver en aning svalare väder ;)

Den fina klänningen som storebror har på sig kräver för övrigt ett eget inlägg. Den kommer från bästa Ann, som har Storartat och han älskar den!

Att vakna med huvudvärk

När mamman vaknar med huvudvärk, ja det är väl värmen i kombination med för lite vätska förstås...

...då känns det absolut prima med barn som pysslar på själva.
Granntjejen kommer över och efter avslutat målande bygger de med lego med motiveringen att det är fööör varmt ute.
jag håller med. På förmiddagarna är det just nu skönare inne än ute.

måndag 16 juli 2018

Olidligt varm dag och en kalaskväll

Lycka för en fyraåring kan vara att om morgonen gå ut i nattlinnet och skörda sig en gurka...

...till frukost :)

Dagen har, ursäkta om jag gnäller, varit alldeles för varm!
Vi har hängt inne eller i skuggan... och förstås tagit oss en sväng till sjön. Mina barn älskar att bada -alldeles särskilt lillebror. På stranden mötte vi upp familjen C, som ju har barn jämngamla med våra.

På kvällen for vi på kalas för den här killen som idag fyllde hela nio år!

Storebror tyckte att det var alldeles fantastiskt roligt. Där fanns ju även en sjuåring som kunde jättemånga bra plaskarknep i deras bassäng. Jodå, förutom att skvätta med händerna kunde man hoppa på olika sätt, kliva runt på olika sätt eller hänga på kanten och sparka med benen.  Plaska så mycket man bara ville. Alltså -dunderkul på riktigt!

I morgon, ja då ska det visst vara lika varmt.
TUR att vi har semester!

söndag 15 juli 2018

Ett Foto I Timmen

Jaha, idag var det visst dags för efit igen. Det var ett litet tag sedan jag var med, men nu blir det ett försök :)

Runt halv sju
är han igång med legobyggandet.

Runt halv åtta
ska två tomtar ha cirkusuppvisning i köket...

Runt halv nio
har jag hjälp i trädgården.

Runt halv tio
äter de som är sugna melon.
 Runt halv elva
har grannbarnet kommit över. Sandlåda i skuggan av äppel- och plommonträd är en bra grej.

Runt halv tolv
har jag grävt ner ett par ledsna lavendel och konstaterar att humlorna är glada över att höstanemonen har börjat slå ut.

Runt halv ett
plockar jag som bäst i ordning efter lunchen. Potatis, kokta morötter, majs och dillkyckling.
fortsättning följer... inte.
för sedan blev det ett spontant loppisbesök och bad med familjen C och vips så sprang timmarna iväg.
Bättre lycka nästa gång :)

lördag 14 juli 2018

Besök hos kusinen

Tjoflöjt vilken otippat skön eftermiddag vi har haft!
Vi har besökt min kusin som faktiskt bara bor en halvtimme härifrån. Att göra besök med en snart tvååring och en fyraåring, det innebär ju oftast en hel del passning, förmaningar, ajaj och att mamman och pappan får turas om att ha hålla koll/engagera sig/skademinimera. I alla fall, eller särskilt, när man besöker hem där det inte finns små barn.

Och det var vi beredda på, förstås. Hade packat med oss sådant som kan roa en liten stund. Tänkte oss ett kort fikabesök. 
Men så blev det inte alls, för barnen kom till en trädgård full av möjligheter och utan förbud och trivdes som fiskar i vattnet. 

"Äsch, det gör inget..." och "det går bra" och "låt dem..." sa min kusin som för övrigt arbetar som förskollärare.
Och vi åt hallonpaj och drack te och kaffe och kunde prata i lugn och ro alltmedan barnen lekte och var nöjda... och sams!

Här inne, i lekstugan som endast var möblerad med ett bord, "snickrade" barnen. De hittade varsin sten och en plankstump och pinnar i trädgården och det hamrades och skruvades och jobbades på för fullt. Sedan bjöds vi in att se vad de hade åstadkommit :)

En stor grushög fanns där också. Inte en sådan där ajaj, där får man inte leka, sådär som grushögar allt som oftast är. Nej, här var det tvärtom. Och förstå lyckan!
När klockan nästan hade passerat middagstid åkte vi hem. Barnen följde med på nåder. Nöjda och mycket smutsiga ;)

En faktiskt överraskande bra eftermiddag!

Fritt fram för pyssel

Vi har försökt att vara ganska restriktiva -våra barn har förvisso en hel del leksaker, men ändå ingen uppsjö. Inte massor av plastkrimskrams.
När storebror var liten hade vi inga plastleksaker alls och inne har vi det knappt fortfarande, med undantag för lego, duplo och plastdetaljer. Håller dinosaurieintresset i sig blir det väl säkert någon dinosaurie vad det lider.
Ute har vi fått backa lite. Framförallt fordon är i det materialet och det har vi ett antal av. Ja och bandyklubbor... och bollar...

När det gäller pyssel däremot har jag kapitulerat från första början. Pysslar, det gör vi i alla material. Med egenplockat från skogen och sådant som är inköpt. Knappar, klistermärken, figurer, ögon, piprensare, flirtkulor, kastanjer, kottar, ekollon, pinnar, glitterlim och mycket mycket mer.
Fritt fram att hämta vad man för stunden behöver från pysselvagnen.
Ibland blir det konstruktioner, ritningar, figurer eller, som idag, kreativa konstverk.

fredag 13 juli 2018

Askersundstur med kyrkogårdsbesök

Eftersom mina egna perennrabatter inte är något att skryta med i torkan får jag fotografera blommor på andra ställen. Idag var jag och storebror i Askersund igen, den här gången för att hämta en begagnad cykel, storleken över den han nu redan börjar växa ur.

Här var det frodigt som bara den, med vatten att dricka för bina och ett litet insektshotell. Och bin var där. Massor.

Rabatten stod precis bredvid den här skojiga lekplatsen, Oden II, där storebror roade sig ett bra tag trots värmen.
 Sedan tog vi en sväng ut på Borgmästarholmen, han åt grillad korv i hembakat surdegsbröd, lekte på ytterligare en liten lekplats och så knatade vi tillbaka, pratade med en fiskare och tittade på fångsten, och spanade på alla båtar. Förstås.

Ett besök i kyrkan med tillhörande kyrkogård hann vi med också. Storebror har förvisso varit i flera kyrkor, men då av det modernare slaget. Nu tittade han fascinerat på alla figurer och målningar och sammanfattade senare besöket med att "det var allt ett konstigt ställe".
Själv är jag mycket nöjd över att ha fått en liten kyrkogårdskompis som gärna går runt och studerar gravstenar med sin mamma ❤️

Det var bara elva år sedan makan Martina gick bort. Då hade hon uppnått en ålder av 93 år och levt i 57 år utan sin make. Alltså femtiosju år, det är många år det...

 Den här gravstenen fastnade jag också för. Så personligt med de egna namnteckningarna.

Annars gillar jag det enkla. Små oansenliga gravar med nästan naturliga stenar.
Eller som här. Det är bara ett enkelt kors. En man som dog för tre år sedan, 63 år gammal.
Små stenar och meddelanden pryder graven, där bland blommorna.
En älskad farfar. Någons allt.

Efter Askersundsturen åkte vi hem, provcyklade en stund, och åkte sedan på den dagliga badturen. Idag fick även lillebror, som (åter) varit rosslig i flera veckor följa med.
Den lyckan!
Efteråt är det skönt att värma sig i pappans knä ❤️

Och det är så torrt så torrt att det börjar likna höst under träden...

onsdag 11 juli 2018

Barnveckan i Askersund

Den här veckan är det barnveckan i Askersund och eftersom brandkåren skulle vara på plats just idag var det rätt givet att det här var den rätta dagen för oss att åka dit. 
Barnen fick genast varsin pysselbok med Flammy och så fick de gå runt och kika i luckorna på brandbilen. Så spännande.
Ja och provsitta i brandbilen. 

 OCH spruta vatten med brandslangen. Tillsammans med en alldeles riktig brandman!

Sedan gick vi i hamnen och tittade på alla båtar. Där mötte vi också den här sjörövaren ;)

Och så var vi på allsången för barn. Storebror såg lite förskrämd ut när mikrofonen plötsligt stacks fram under näsan på honom, men sjöng, det gjorde han och efteråt hade han nog vuxit en hel decimeter ❤️

Senare tog vi minitåget upp till hembygdsgården och vilken fin hembygdsgård!
Små hus att kika in i, stora ytor att springa på, större och mindre stenhällar som inbjöd till klättrande och lek. Storebror höll show på scenen, inspirerad av allsången han varit på tidigare.

Och så fanns det djur. Ankor, bin, får, kaniner...

...getter...

...och höns med små kycklingar. Lillebror är sååå intresserad av alla djur.

Den här pumpen var en av två som stod i staden. Den var öppen två timmar varje kväll och då kom husmödrar och pigor för att hämta vatten. Pumpen togs ur bruk 1875 när staden fick vattenledning.
Det är klart att det är länge sedan, men samtidigt inte så väldigt många generationer tillbaka...

I väntan på att få åka med minitåget tillbaka sprangs det på stenhällarna :)

Väl tillbaka i hamnen åt vi den obligatoriska glassen. Det är nästan ett likhetstecken mellan Askersund och glass i hamnen.

Avslutningsvis fick storebror premiärhoppa hoppborg. Det var tydligen alldeles fantastiskt roligt.
Efteråt var det två nöjda, varma och mycket trötta barn som tvärslocknade i bilen.
...vilket innebär att vi nu halv tio på kvällen har två ännu vakna barn...

En finfin utflyktsdag!