Den här bilden togs på dagen för fjorton år sedan.
Då var vi på Azorerna.
Kvinnan är min farmor och det var hennes åttionde födelsedag. Jag, som ju är hennes barnbarn, hade varit förlovad i ungefär femton minuter.
Hade farmor ännu varit i livet hade vi förstås sjungit idag. Men så är det inte. Och inte firar vi förlovningsdagen heller. Ärligt talat är vi inte ens särskilt bra på att fira bröllopsdagen.
Hur har dagen sett ut då?
Tja, jag vaknade vid sju. Då var barnen full gång med legobyggande en trappa upp. Sixtenkatten sov som en stock.
Klockan tio tittade jag på åttaåringar på fotbollsträning.
Och tre timmar senare var jag åter vid fotbollsplanerna. Nu för att dela ut matchkläder till tioåringar.
Klockan halv fyra, ja då befann jag mig vid en helt annan fotbollsplan. Nu i Lindesberg där våra killar mötte ett lag som var betydligt starkare. Men de kämpade på bra!
Vid halv sex, då tände vi ljus för farmor Imor, vars aska ligger i den här minneslunden och för farmor Märta som ju idag har födelsedag.
Någon timme senare hade vi ätit frukost.
Cissikatten har börjat bli väääldigt nyfiken när vi äter. Det är nästan så att jag misstänker att det är någon som ibland delar med sig…
Middagen ikväll, det blev varma mackor framför teven.
Nu skulle man kunna tycka att det låter som en nödvariant, men faktum är att jag älskar mackor och jag älskar att mysa med familjen.
Medan vi var borta har maken monterat ner och lagt studsmattan på vinterförvaring.
I tvättmaskinen snurrar matchkläder.
I morgon är det söndag.
Livet ❤️
1 kommentar:
Men vilken vacker plats att minnas någon på!
Skicka en kommentar