Jag ligger några dagar efter, men här är i alla fall listan över sommarpratarna under andra halvan av juli.
12 juli Andrev Walden, författare
Jaha. Eller… va? Det här kan eventuellt vara bland det knivskarpaste jag någonsin hört under avdelning ”onödigt(?) vetande”. Tala om en förmåga att omvandla det abstrakta till något konkret.
5/5
13 juli Sanna Sundqvist, skådespelare
Men så fint berättat om relationen till den missbrukande fadern, livets skörhet och hur det kan vara att få veta att ens nyfödda bebis har Down syndrom.
5/5
14 juli Lasse Holm, låtskrivare, artist
Men hur gammal är han?!! undrar jag flera gånger. Jag tänker mig Lasse Holm som medelålders. Alltid. Han är med lite överallt i musikbranchen och han har så många roliga anekdoter att bjuda på. Efteråt googlar jag. Född -43.
4/5
15 juli Alexander Hermansson, barnprogramledare
Jag gillar ju Alex eftersom jag tycker att han gjort ett bra jobb i tv-rutan. Han är liksom en del av mina barns uppväxt. Men pratet nja, det var inget jag fastnade för.
2/5
16 juli Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan Stockholm
Okej, jag somnade… och nä, jag kommer inte att lyssna om.
17 juli Alva Sparrevik, Lyssnarnas Sommarvärd, studerande
Alltså, hur bedömer man ett sommarprat där någon öppet och ärligt och väldigt sansat berättar om sin bror. Brodern som misshandlades till döds. I nutid. Blott sexton år gammal.
18 juli Ayan Ahmed, skådespelare
Jag har inte sett ”snabba cash” och har heller ingen önskan om att göra det. Däremot överraskades jag av Ayans sommarprat. Det här är en tjej med perspektiv ur två världar i Sverige. Det är också en tjej med genomtänkta strategier och en förmåga att formulera dem.
5/5
19 juli Olof Lundh, sportjournalist
Det känns så klockrent att han inleder med den ilskna Berit som vill strypa honom. Olofs sommarprat är lättlyssnat och… lagom. Inget som stannar kvar, men roligt och trevligt medan det varade.
3/5
20 juli Josefine Jinder, artist
Det här var egocentriskt mörker. Jag har inget att relatera till. Och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till något så trasigt. Jag är varken psykolog, familj eller vän. Och hade jag varit det hade jag förmodligen varit en usel sådan. Jag har nämligen bara lust att säga ”skärp dig!”.
1/5
21 juli Niklas Ekstedt, kock
Jag kände inte till kock-Niklas och jag ska alldeles ärligt säga att jag inte riktigt fastnade för pratet.
2/5
22 juli Karin Olofsdotter, Sveriges ambassadör Ryssland
Nämen, Ryssland igen. Va, har vi kanske hört att man missbedömde landets riktning? Karin gör egentligen ett bra prat, men nu börjar det kännas som repriser. Delvis i alla fall. Och ändå fastnar det.
4/5
23 juli Kristian ”The Tallest Man on Earth” Matsson, artist
Välskrivet. Välläst. Tyvärr inte riktigt inom mitt intresseområde. Jag visste inte vem det var. Nu vet jag. Bitvis zoomar jag ut, men så kommer ljusglimtar.
2/5
24 juli Kenza Zouiten Subosic, influencer
Nej, jag följer inte särskilt många influencers. Jag hade aldrig hört talas om Kenza. Och absolut, jag tycker att allas historier egentligen är värda att berättas, men jag börjar känna mig väldigt mättad på subjektivt återberättade föräldrarelationer.
2/5
25 juli Kim Söderström, byggnadsarbetare, ordförande Byggnads GävleDala
Upp till kamp… och varför inte i ett sommarprat… eller? Nä, okej, jag var faktiskt helt omedveten om antalet arbetsolyckor inom byggbranschen. Men jag är inte helt säker på att det här var rätt forum.
1/5
26 juli Sofi Jeannin, dirigent
Jag har aldrig pratat med en dirigent. Eller ens hört en dirigent tala, bortsett från de få orden under konsert. Och jag vet absolut ingenting om hur det kan tänkas vara att vara dirigent. Således var det här ett ganska intressant prat.
3/5
27 juli Stefan Larsson, teaterregissör
Jag hade för höga förväntningar. Det här kändes, rakt igenom, som en stor självömkan över livsöden och förlorade kollegor. Och när man trodde att det inte kunde bli deppigare blev det avgrundsdjupt. Att förlora en nioårig son. Jag kan inte föreställa mig något hemskare. Jag tänker inte ens betygsätta pratet.
28 juli Titti Schultz, programledare
Titti är ett proffs! Hon är professionell i radio och det känns stabilt genom hela pratet. Den trassliga relationen med modern går som en röd tråd, men hon berättar med såväl självinsikt som självdistans och väver in roliga anekdoter med kända personer utan att för den skull förhäva sig.
4/5
29 juli Lars Förberg, finansman
Jag önskar verkligen att jag hade ett större intresse. Investeringar, aktier, ekonomi, riskanalyser, ägare, bolag, styrelser…jag tappar fokus och är på väg att stänga av.
Sedan kommer ett så totalt oväntat inslag. Jag vaknar till och undrar vart det är på väg.
Men sedan återgår det till finanseriet. Och jag ger upp.
1/5
30 juli Åsa Romson, före detta språkrör Miljöpartiet
Jag beundrar de som orkar fortsätta ha ett brinnande engagemang för planeten. Det är sannerligen en kamp i motvind.
Innehållet är viktigt och bitvis intressant, men varken fångar eller inspirerar mig.
3/5
31 juli Omar Alshogre, människorättskämpe
Jag. Är. Helt. Tagen!
Omar är en berättare av rang. Och hans berättelse är förfärlig. Men sann. Det här är en ung man som suttit fängslad i Syrien. Som har upplevt tortyr och alldeles för mycket död. Och han berättar målande utifrån alla sinnen. Ljud, lukt, smaker och synintryck. Men hans berättelse tar inte slut i Syrien. Han kommer till Sverige.
Det här är helt klart det starkaste, mest fängslande sommarpratet hittills i år!
5/5
Nu får vi se hur många prat till det blir framöver. Vis av tidigare erfarenhet brukar det inte bli av på samma sätt när semestern är slut.
5 kommentarer:
Tack för din intressanta genomgång! Det är ju som alltid individuellt vad man tycker men det verkar inte precis som man missat något känns det som? Titti lyssnade jag på men delar inte alls din uppfattning. Och jag undrar lite: vad är det med att vara född 1943 som förvånar dig? Jag är född året efter och tycker nog att vi är en och annan som faktiskt hänger med?
Monet; Ja, det är ju verkligen rent subjektiva recensioner.
Jag menade absolut inte att man inte hänger med när man är född -43. Men ibland går tiden och man (jag) tänker liksom inte på att den gör det överallt. Lasse Holm är medelålders, min barndoms ridskola är ganska nyöppnad och mina gamla ridelever är ungdomar. I mina tankar.
Fast Lasse visade sig ju vara 81 år, min barndoms ridskola byggdes för över 30 år sedan och mina gamla ridungdomar har hunnit bli mammor till egna små hästtjejer och fotbollsungar. Tiden står (förstås) inte stilla.
Nej det gör den verkligen inte. Och ju äldre man blir desto fortare går den - det är ett märkligt fenomen. Vi ska nu när min franska dotter med familj kommer hit göra en nostalgitripp till hennes barndomshem, bara några kvarter från där vi bor nu. Det ser dock likadant ut där, liksom i det övriga närområdet som när vi bodde där för lite drygt fyrtio år sen. Men själv är hon snart tonårsmamma, i samma ålder som när hon gick i skola där. Det blir roligt att se vad de franska pojkarna tycker om allt det här. Och hennes mormor, min mamma, bor kvar där hon alltid bott - 99 år gammal och still going strong. Ungefär som du tyckte om Lasse Holm:-) Jag håller för övrigt med dig - ungdomlig skulle man nog sagt förr att han är!
Intressant läsning - som alltid -. Konstaterar att du och min AP har väldigt liknande åsikter vad gäller sommarpratarna. Jag tror att mitt bristande intresse i år, det beror på allt detta eländes-elände eller alla influencers som jag tycker översvämmar Sommarpraten. SOM jag saknar t.ex Torsten Ehrenmark - salig i åminnelse -. Då satt man och lyssnade och loog. I alla fall jag.
Monet; Pratar barnbarnen både franska och svenska? Roligt för dem att få se mammas barndomshem… eller man vet aldrig med tonåringar förstås ;)
Elisabet; Ja, det är mycket elände. I år tycker jag också att det har varit mycket Ryssland. Sedan är ju de som talar väldigt varierat skickliga på att förmedla sin historia. Omar Alshogre hade ju en fruktansvärd historia, men wow vilken berättare! Tycker jag.
Skicka en kommentar