Att det idag var kanelbullens dag har gått mig totalt förbi. Vi har här haft logistik på hög nivå och jag som pläderar mig varm för att endast ha en bil önskade ett tag att vi hade två…
Medan jag skjutsade storebror till match i Askersund cyklade maken med lillebror till ishallen. Sedan for jag dit och löste av honom så att han kunde cykla hem och förbereda lunch.
Halv tolv kom jag och lillebror hem och hann lagom vinka till pappan som fick skjuts in till Örebro av en snäll kompis. De skulle repa med bandet. Själv lämnade jag av barnet och åkte tillbaka till Askersund, lagom för att hinna se storebror spela dagens andra match.
Det var väääldigt trötta killar som spelade utan avbytare och när den här mamman fick veta att de inte fått äta något mellan matcherna gick hon i taket. Jag inbillar mig att jag är en rätt enkel förälder att ha att göra med, men idag framgick det garanterat vad jag tyckte…
Vi kom hem ungefär samtidigt som maken och hann lagom städa lite innan pizzor skulle hämtas eftersom han skulle ha spelkväll här hemma.
Och precis där är vi nu. Barnen sover. Ett gäng karlar spelar rollspel i vårt vardagsrum. Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att en hel del alkohol var inblandat, som det tjoas och skrattas. Men nä, enbart cola, vatten och kaffe har här serverats.
Själv har jag tagit kväll i vårt sovrum. Genom det öppna fönstret hörs godståg passera nere på järnvägen.
I morgon börjar en ny vecka. Årets fyrtioförsta. Om allt går som planerat ska den bland annat innehålla nio utvecklingssamtal, ett föräldramöte på hockeyn (det får maken gå på) och en fotbollsmatch (den tar jag).
Det blir nog bra.
2 kommentarer:
Läser och ler och tackar min skapare att man hade barn på 70-talet, när det inte fanns så himla många aktiviteter att skjutsa dem till. Eller det fanns knappt några; skidtävlingar, kanske.
Jag vet ärligt talat inte om det här är helt sunt… men det är sååå roligt att de håller igång och har ett engagemang och det är härligt att få vara med på ett hörn.
Skicka en kommentar