söndag 19 juli 2026

Släktträff

Ena dagen 32 grader, vindstilla och gassande sol. Nästa dag 14 grader och ihållande regn.
Igår hade vi den årliga släktträffen och även om det var synd att vi inte kunde ha den ute föredrog jag helt klart det svalare vädret.

Vi var hemma hos min morbror och hans fru. De bor så himla fint långt ut på landet. På gården finns också en underbar gammelstuga som de hade öppnat upp. Den intog barnen nästan genast.

Barnbarnets mamma trotsade regnvädret och rastade av de som hade mest spring i benen. Min egen yngsta var också där ute någonstans, men han sprang så mycket att jag inte lyckades fånga honom på bild.

Bortsett från att träffa alla tycker jag att allsången är roligast. Min morbror hade satt ihop häften och vi klämde i med allt från ”En liten båt blir ofta våt” till ”En kväll i juni” och ”Varm korv boogie”. Hade jag fått bestämma hade vi sjungit ännu mer ;)

Det är alltid någon form av lagkamp på våra släktträffar. Alla deltar oavsett ålder eller fysiska förutsättningar. Eftersom det regnade fick tävlingsmomenten anpassas till inomhusgrenar. Vilket lag fiskade upp flest fiskar på två minuter? Inte mitt lag, men däremot visade det sig att maken och äldsta sonen hade oanade fisketalanger. 

Vilken släkthärva :)
Den absolut roligaste grenen (enligt mig). Kropp mot kropp. 
Det finns en hög med kort och på varje kort står det två kroppsdelar, t.ex. ”axel - öra”. Då ska någons öra hållas mot någons axel. Man står sedan kvar så och fyller på med fler kort. Det lag som har klarat flest kort vinner. 

När man är på ett kalas som innefattar allt från lunch till tipspromenad, tävlingar och fika och som varar i över sju timmar, då kan det sannerligen behövas små pauser. Bland kaffeservetter och allsångshäften lästes det ”Hattstugan” på den inglasade verandan. Det såg sååå mysigt ut!

Och i vardagsrummet spelades det spel. 

 Vi kör alltid knytis. Någon mat att äta och någon kaka till fikat. I år hade jag bakat en mjölkfri och glutenfri bärkaka med vinbär från trädgården… och den blev kvar hemma på köksbänken. Så snopet! Men vaniljsåsen fick vi med oss ;)
Turligt nog fanns det gott om fika ändå! 

Och så blev det prisutdelning, både för tipspromenaden och tävlingen. Prisbordet blir som tjusigare för varje år, trots att det från början var sagt att man skulle ha med en liten sak var. Jag fick en fin hemstickad halsduk, en påse nyplockade bigarråer samt ett par tjusiga läppstift. Här ska nog bäras läppstift så gott som dagligen till hösten… tror jag.
Jag trodde att köksklockan visade fel när den visade på kväll. Tiden hade bara försvunnit och det gjorde förstås ingenting. 
En väldigt bra sommartradition det här!

1 kommentar:

Barbro sa...

Låter som ett jätteroligt sätt att umgås på.