Renoveringsprojekt

 Den sista söndagen i september kan man riva gammal tapet. Jag studerar lite förundrat väggarna med det som måste ha varit den allra första tapeten. Tidigt sextiotal.

Då var huset nybyggt och frun var åtta år yngre än jag själv är nu. 

Vardagsrummets yttervägg gick vid balken man, på bilden, kan skymta i taket. Det stora badrummet fanns inte och det gjorde heller inte ateljén. Duschade gjorde man i det som nu är vår grovhall.

Jag undrar mest varför de inte byggde någon form av kamin…

Uppvärmningen var olja som hälldes i tank under garaget. Den är förstås igenfylld, men rören finns kvar.

Gulli hette hon, frun. Konstnär. Fast jag vill minnas att hon jobbade på apotek dessförinnan. De flyttade hit från Fjugesta. Hennes man hette Tore och han jobbade vid järnvägen, precis som alla andra i det här området på den tiden.

Trädstråket var skog på riktigt. Kvarteren som nu finns där bakom var ännu inte byggda då.

Vi enas om att inte sträva efter något som efterliknar orginaltapeten. Allra helst vill jag byta ut golvmattan också, men det är nog att ta sig vatten över huvudet så här mitt i ett läsår.