Lite skralt med böcker i augusti.
Tvillingvärlden hade jag hört positivt om, men den gick inte hem varken hos nioåringen eller mig.
Dagboken i ödehuset läste jag och elvaåringen och vi tyckte båda att den var bra och lagom spännande. Jag tänkte lite på ”Fem-böckerna” fast i modernare tappning.
Död mans kvinna är andra boken om sekelskiftesmorden. Jag tyckte om även den här, fick googla på sanningshalten vid ett par tillfällen, och konstaterade att författaren också den här gången gjort sin research.
Berätta aldrig det här beskrev så fint hur en människa kan förändras. Vad psykisk ohälsa kan göra med någon. Och hur det påverkar de anhöriga.
Vilka konsekvenser ett självmord kan ge. Dystert, bittert, hoppfullt och ärligt.
Nakenbad före frukost gick att läsa, men är ingen bok jag vill rekommendera. Jag hade förväntningar på en bra feel good, men den nådde aldrig riktigt fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar