Jag tyckte allra bäst om ”Sista sommaren” av Eleonore Holmgren. Den var lättläst, mysig och bitvis väldigt rolig. Unge Adam har hamnat snett i samhället… och bryter sig in i ett gammalt eftersatt hus. Inte hade han räknat med att en gammal kvinna skulle anlända till huset. En kvinna med tämligen lite pengar, men med ett varmt hjärta bakom alla principer.
Jag tyckte också mycket om ”En egen lön”, men var inte riktigt lika förtjust i efterföljaren ”Ett eget namn”. Två böcker som utspelar sig under tidigt 1900-tal, en tid då gifta kvinnor var omyndiga och ingen kvinna ännu hade rösträtt…
”Sveas son” handlar inte enbart om Ragnar, född 1932, utan också om folkhemmet som fenomen. Jag tyckte inte att den var riktigt lika bra som jag läst att den skulle vara. Kanske är jag lite för ung? Men absolut, även jag uppfattar att det inte är mycket som undgått författaren och en hel del igenkänning finns.
”Kärlek för frusna hjärtan” var bra på nivån 3/5 stjärnor. Fin och värd att läsa, men med lite mycket kärleksdravel (ursäkta ordvalet) för min smak.
Boken om ”Raia” fångade mig inte alls och det gjorde faktiskt inte heller Anna Janssons mycket korta bok ”Vinterhjärta”. De gick att lyssna på, men jag kommer inte att fortsätta med någon av serierna.
Blandat kompott alltså, i april.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar