Förvirrad tvättant

 Ojoj, vissa dagar kommer man igång ofrivilligt fort.

I storebrors årskull är de så många fotbollskillar att de blir tre lag. Tre lag som har matcher lite olika dagar. I vissa föreningar får alla medlemmar ett eget matchställ. Den ekonomin finns inte i den här föreningen. I stället finns ett visst antal ställ per årskull.

Efter att ha stressat upp mig x antal gånger för att det liksom inte var någon ordning på matchställen tog jag på mig ansvaret för att samla in och tvätta kläderna mellan matcherna och dela ut dem vid samlingen till match. Oavsett om mitt barn skulle spela eller inte.

Och det har gått bra. Tills idag. När jag, halvt påklädd, just hade brett mina frukostmackor, fick ett samtal från en av tränarna som undrade om jag var på väg.

Jojo, där stod ett helt pojklag, med föräldrar och tränare, och väntade på de matchkläder som stod hemma hos mig. 

Idag? Jag hade absolut fått för mig att det var imorgon.

Turligt nog hade jag sorterat upp dem dagen innan. Ungefär sju minuter senare svängde jag in på parkeringen. Kläder påslängda i farten och håret i ett rufs.

Men de hann, killarna. Och på måndag tänker jag mig ringa tryckeriet och fråga om tidsplanen för våra sponsrade matchställ. De som jag har beställt i syfte att alla elvaåringar ska få ett eget. Ett i rätt storlek. Ett som inte behöver paniktvättas och kanske komma för sent för att tvättanten är förvirrad.