På lördagen mötte jag upp mina föräldrar i Örebro för att de skulle få leverera pinsamt sena julklappar. På hemväg shoppade jag regnkläder till den som växer och väl hemma plockade jag mest bara ihop maten och familjen så att vi kunde inta lunchen i skogen.
Barnen flög över bäcken, rusade balansgång, for upp och ner för branterna och jag tänkte att nu var de nog trötta…
Men på kvällen befann jag mig ändå sittande i ishallen.
Idag var det handbollscup. Hela dagen. I en idrottshall i Örebro.
Alltså, den ljudvolymen.
Men grabbarna kämpade väl och var nöjda, så det var förstås värt det.
Det här bollintresset kommer sannerligen inte från mig. Det närmaste bollsport jag kom som barn var som hejarklack till pingstkyrkans innebandylag. Ja, och säkert ett och annat påtvingat deltagande i ”spökboll” eller ”kinamuren” på idrotten.
Det var helgen det.
3 kommentarer:
Ja jäklar. Jag hade glömt att vi var cheerleaders till bandygrabbarna. Med hemmagjorda pompoms och kanske också hemsydda kjolar?
/Erika
Erika; Detaljerna har jag förträngt, men pompoms låter bekant och hemsydda kjolar låter fullt rimligt i sammanhanget… Jollyboys hette laget, vill jag minnas. Men jag är inte säker på om vi någonsin faktiskt var på någon match 😅
Skicka en kommentar