En lördagsmorgon kan det hända att larmet på mobilen börjar spela kvart i sju.
Det kan också hända att man redan var vaken, lyssnade på fåglarna och kände glädje över ljuset.
En timme senare kan man inse att takterna från tiden då hästmanar flätades med perfektion INTE sitter i. Tioåringens tunna mjuka hårstrån placerar sig inte alls i den frisyr jag tänkt mig.
Men när klockan är tjugo över nio, då står han där. Kroppsmålad blå, med alvöron, blå kläder och någon form av frisyr med havsväxter inflätade.
Tio minuter senare hämtar vi upp ytterligare en gosse för vidare skjuts till närliggande stad.
Det ska jag säga, att för bara några år sedan hade jag knappt hört talas om ett lajv. Nu kör jag två tioåringar som övar formler, diskuterar byteshandel och egenskaper. De ska föreställa vattenfolk, men blev betydligt blåare är jag tänkt mig.
Det är minsann inte varje dag man får skjutsa två glada smurfar ;)
4 kommentarer:
Verkar spännande! Ibland skulle jag vilja vara en liten mus som gömmer sig och håller koll på läget!
Giggi; De var väldigt nöjda efteråt :)
Ah, kul! 🙂 Tänkte på de där från filmen Avatar.
Eva; Haha, ja det var ju en aning coolare än smurfar ;)
Skicka en kommentar