På alla helgons dag äter vi trerättersmiddag.
Storebror fixade förrätten. Tryckte ut bröd med pepparkaksformar och grillade dem i våffeljärnet. Bredde på majonnäs, skalade räkor och toppade med en liten dillkvist. Så enkelt, gott och lagom.
Och till efterrätt åt vi chokladmousse med hallon och blåbär.
Efter middagen åkte vi till den lokala kyrkogården och tände ljus i minneslunden för de vi minns och saknar.
Barnen pratar om farmor Märta. Och om Ola och Alma som är deras morfars mormor och morfar. De dog innan jag föddes, men har alldeles uppenbart lämnat avtryck.
Vi stannar till vid askgravlunden också. Där hon som vi köpte huset av har sitt namn på en av skyltarna. Konstnären.
Sedan åker vi hem, till det hus som hon och hennes man lät bygga och som var hennes hemma i över femtio års tid.
Dricker te, tittar på film hela familjen tillsammans och avslutar dagen med högläsning i dubbelsängen.
Mysigt på riktigt.
5 kommentarer:
Så duktiga era killar är! Väldigt roligt när de kan så mycket och på egen hand. Har upplevt allt lika och min mamma hade sitt favoritbarnbarn och lärde henne massor, vår dotter stod med intill som ettåring redan och jag fattade nog inte då att hon lärde sig allt.
Sååå fint!
(Inte det minst det vackra porslinet!)
När de var små ville de ju vara med och hjälpa till hela tiden. Den där sortens hjälp som gör att allt tar minst dubbelt så lång tid ;) Numera är det mer sällsynt att de anmäler sig frivilligt, men det är väldigt roligt när de gör det.
Det fick jag när jag ännu bodde hemma hos föräldrarna. Åh vad trist jag tyckte att det var att få delar till den där servisen. Och särskilt fin tyckte jag inte heller att den var. Som vuxen är jag väldigt glad att mamma stod på sig.
Skicka en kommentar