Oktoberkåseri

 Det har blivit höst, sådär på riktigt.

Med gula löv, morgondimmiga fält, färgsprakande soluppgångar, kalla fingrar och vabb.

Utomhussäsongen är slut på fotbollen. Morgnarna är mörkare och nattfrosten har tagit de flesta blommor.

Plommonträdet är beskuret. Häcken och forsythian likaså.

Är gräsmattan månne klippt för sista gången före vintern?

Vi har kämpat på med att sälja svårsålda rabatthäften och samtidigt muttrat över sådant som säljtvång.

Och så har jag upptäckt att det faktiskt ligger en liten garnbutik precis vid ortens torg. HUR kan jag ha missat den?!!

I veckorna två nu roddar vi 53 barn i badhuset. Varje förmiddag. I tre grupper roterar de. Medan en grupp simmar får övriga sitta i trapphuset och jobba. Jag har laddat upp med färgkodade arbetshäften, pennor och sudd, frukt och en timetimer. Och jag ska ärligt erkänna att det här sannerligen inte är mina favoritveckor. På eftermiddagarna åker jag hem, dricker Treo och stirrar i taket.

Något som ger energi är däremot den här lille killen som växer så att det knakar. Barnbarnet ❤️

Och världsläget är bedrövligt. Skjutningar, krig och elände. Däremot var det hoppfullt att Andersson stod upp för Stenevi i partiledardebatten och fick oväntat medhåll från Busch Thor. Personliga påhopp hör inte hemma när det ska debatteras sakfrågor -med möjligt undantag för om det har med saken att göra. Stenevis ledarskap är under utredning och har rimligtvis ingenting med miljön att göra.

Ja, nej men från gula löv till politik och allt däremellan.

Vi avrundar dagarna med läsmys. Just där och då befinner vi oss i vår alldeles egen bubbla. Jag älskar att den stunden har kommit att bli lika viktig för mina barn som för mig.