Halloween

Halloween kom till Sverige redan på 90-talet, men jag kan inte minnas att det någonsin var något som vi uppmärksammade i mitt barndomshem. Det var väl förresten rätt förvirrat när man egentligen skulle fira det. Var det helgen före alla Helgona eller var det kanske samma dag som man skulle tända ljus på kyrkogårdarna? 

Många såg det som ett kommersiellt jippo och ett amerikanskt påfund som inkräktade på vår svenska tradition att minnas de döda.

Faktum är att det förmodligen är irländarna som från början hade med Halloween till USA och man tände eldar för att vägleda de döda och samtidigt skrämma bort häxorna. Man gick också runt och tiggde ihop mat och de som inte avvarade något straffades ofta.

Hur som helst är det här en tradition som tycks ha kommit för att stanna och jag tycker om den.

Halloween är den 31 oktober. Alltid.

Men eftersom det oftast ligger mitt i veckan hålls ofta partyn och diverse evenemang under helgen innan. Bus eller godis går man den 31:a. Men ärligt talat, det är inte hela världen om det dyker upp ett par spöken helgen innan.

Det är en otroligt rolig pysseltid, utklädningstid och även ett tillfälle att leka med maten… även om min gräns gick när det enda glutenfria alternativet häromdagen var bajskorvar…

Vad gjorde vi då häromdagen? Jo, vi besökte Hemsökta Granelund. Wow, här hade man slagit på stort!

Det svävade spöken över området, berättades spökhistorier, fanns labyrinter av pumpor och höbalar för de yngsta. Gravar med spöken, avhuggna fingrar, händer som trevade ut under vedhögen, clowner som hoppade upp ur oljefat, spökhistorier som berättades en gång i timmen, skelett och oändligt mycket mer.

Det må se folktomt ut på bilderna, men var i själva verket riktigt välbesökt. På spökrundan släpptes vi bara in några få åt gången.

Den här spökrundan i skogen var läskig, men kul, enligt storebror. ”Skitläskig” enligt lillebror. Och ärligt talat var mamman beredd att hålla med -det var en pulshöjare.

Ser ni figuren i skogen? Det fanns diverse monster längs vägen och de hoppade dessutom fram när vi passerade och följde efter oss en bit.

Efteråt kände vi att det här var ett fullt tillräckligt evenemang för oss. Lillebror, som sagt sig ha fått nog av läskigheter för i år, var ändå noga med att vi skulle fixa pumpan när vi kom hem. 

Storebror googlade fram hur de ville att den skulle se ut och mamman får inse att de söta pumpornas tid tycks vara förbi…

Nu är det söndag. Klockorna omställda.

Barnen ska till sin mormor och morfar lovets första dagar, alltmedan vi ska jobba.

Det varslas om snö.