”Jag älskar naturen! Tänk att vi kan gå några steg från dörren så är man i skogen!” Så säger han, min sexåring.
Jag blickar ut över det lilla trädstråket med alla nedhuggna träd.
Vår skog.
Där solen nu värmer, blåsippor och vitsippor blommar, fåglarna vårkvittrar, bäcken porlar, insekter har vaknat och en ekorre klättrar uppför en trädstam.
Jag älskar också naturen.
Och jag älskar hans upptäckarglädje.
Framförallt älskar jag att vara där tillsammans.
I vår skog.
Några steg från dörren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar