Lycka en helt vanlig vardagskväll, det kan vara att sitta med sin familj runt köksbordet. Prata om dagen som gått och funderingar över allt möjligt.
Det är nu vi får veta vem som gjort vad i leken och att en fröken svurit i samlingen. Lånade böcker och övningar på eftermiddagens handbollsträning. Vilka träd som går att klättra i, vilken matsäck andra har på utedagen och vilka klasser som inte är tysta när man ska vara det i matsalen.
En så viktig stund på dagen, då när vi sitter tillsammans runt bordet. Och pratar. Och äter våfflor med hjortronsylt och grädde.
Hjortronsylt kan vara det godaste jag vet! Den här burken fick vi av självaste jultomten, som alldeles uppenbart hade full koll på vad som skulle bli uppskattat ;)
3 kommentarer:
Oj, så gott med våfflor och inte minst med hjortronsylten! Att plocka hjortron var inget annat än pest, i alla fall när man var "liten". Fick ofta följa med mamma och balansera på vingliga spångar över evighetsdjupa myrar (trodde man). Och mycket knott :)
Låter som en fin stund - på flera sätt.
Elisabet; Jag plockade aldrig hjortron som barn, men däremot har det blivit några gånger som vuxen. Tyvärr har jag inte hittat några fantastiska ställen utan mer ett bär här och där vilket inte ger värst mycket sylt. Värd sin vikt i guld ;)
Walkaboutsweden; De där vardagsögonblicken är ju allt som oftast fina… när man tänker efter :)
Skicka en kommentar