Vilken spridning det har fått!
Och som jag tycker synd om henne! Att svimma är ju ett otroligt utsatt läge. ”Ovärdigt” som hon själv uttrycker det efteråt. På en pressträff. Och nej, kanhända berodde det inte på blodsockerfall, men att i tumultet skylla på det känns rätt rimligt, även om barndiabetesförbundets ordförande blev upprörd.
Jag tycker också att statsministern blir otroligt orättvist beskylld för bristande agerande i kris.
Alldeles uppenbart hade han fokus åt annat håll. Hur hade det sett ut om han kastat sig ner och skyfflat undan de som redan hunnit fram? Oavsett vad han valt att göra hade det blivit fel. Kanske blev det ändå minst fel att just rätta till slipsen och ta ett steg tillbaka.
Man måste inte ha samma politiska åsikt, men att uppröras över en felsägning av den som just svimmat framför kamerorna, eller att bedöma landets säkerhet utifrån agerandet i ögonblicket en kollega svimmar, det känns pinsamt lågt.
Hoppas att hon känner sig återhämtad på riktigt och så småningom kan skratta åt eländet ❤️
5 kommentarer:
Vilket bra inlägg.
Det fick mig verkligen att tänka till.
Över hur småaktiga vi människor är och om vi har möjlighet, då kan sprida våra egna tillkortakommanden/syrligheter i tidningar, poddar m.m.
Verkligen lågt.
Det säger mer om den som uttrycker sig/skriver - än om personen i fråga, har jag märkt.
Tack.
Precis vad jag tänkte! Tycker också att den nya sjukvårdsministern hanterade det hela så bra, vid en intervju efteråt.
Barbro; Det är så lätt att döma. Lite ödmjukhet skulle göra världen snällare :)
Elisabet; Ja, man får ju gissa att hon hellre hade diskuterat politik än sitt eget hälsotillstånd.
Jag håller med dig, i båda fallen. Det är inte lätt att veta reagera rätt i liknande fall, och jag har nog lite svårt att tro att alla som kritiserar Kristersson skulle varit så handlingskraftiga om de själva varit där.
Skicka en kommentar