söndag 22 november 2026

Söndag med skogstur och lussebak

 Uff vad jag sov dåligt natten till idag och fy vilken huvudvärk jag hade när jag vaknade. Men jag och barnen hade planerat att ta frukosten i skogen, så medan jag väntade på att tabletterna skulle kicka in packade de iordning.

Alltså, det är inte fy skam att befinna sig i skogen medan solen stiger och sakta letar sig ned bland träden. 


Barnens koja stod kvar sedan förra året! Inte längre grön och grann förstås, men hyfsat tät ändå. Här har vi varit nästan varje höst sedan storebror föddes. Leken har sannerligen ändrat karaktär genom åren, men de håller sig fortfarande sysselsatta och vill absolut inte åka hem när mamman känner sig klar. 

Väl hemma tog det nog inte mer än en kvart innan det plingade på dörren och när vår hall hade förvandlats till någon form av discobowling kände jag att återvinningen rentav lockade ;)

Den här söndagen hade vi bestämt att vi skulle baka lussekatter. ”Vi” det innebär sedan ett par år att jag sätter degen och att barnen bakar. En glutenfri deg hade jag satt den här gången. Förmodligen blir de snustorra, men då får man skölja ner dem med lite kaffe, te eller mjölk.

Bums efter lussekattsbaket for vi till ishallen. Där höll en av föräldrarna i laget på att pynta kafeterian. Den här stjärnan har hon tillverkat själv… av kompostpåsar!

Bara en vecka kvar till advent. Den allra mysigaste tiden på året!

lördag 21 november 2026

Jobb och poolspel en vit novemberlördag

 Jag ÄLSKAR att det är lite vitt ute. Julsånger poppar plötsligt upp i min hjärna och jag gör mitt bästa för att mota tillbaka dem. Det är trots allt bara november.

Denna lördag är det barnkonventionens dag. Jag tänker mig att det skulle uppmärksammas på något litet sätt i media, men på svt påminns man främst om valets krumilurigheter (är det bara jag som börjar tröttna?). Där skrivs förstås också om det ryska fartyget i finska viken. Krig och elände. 

Jag och storebror lämnade av maken och lillebror vid ishallen och åkte sedan vidare till jobbet. Första gången han var med var han tre år, skrev på tavlan och byggde med tiobasmaterial medan jag jobbade undan. Genom åren har han hjälpt till med en massa saker och nu är han fantastisk att ha med sig -det är ju så otroligt mycket fixande som ingår i lärarjobbet. 

Vi hann precis tillbaka till ishallen för att se lillebror spela. Jag är verkligen inte något fan av hockey… det är alldeles för mycket testosteron och matchokulturen avspeglas redan i grupperna med lågstadiebarn. Dessutom är det dyrt och mycket bilresande. Samtidigt får jag ge klubben att de har lyckats få ett stort föräldraengagemang och visst förstår jag att det är en mäktig känsla att vara stjärnor på isen med musiken dundrande ur högtalarna. Och trots min avoghet är jag förstås stolt över mitt barn som kämpar på där ute på isen.

Efter poolspelet stannade halva familjen kvar för att hjälpa till på det efterföljande derbyt medan andra halvan (jag och storebror) for hem. Då hade himlen blivit klarblå och solen sista strålar nådde precis hörnet av vår trädgård.

För min del får det gärna komma mer snö och det gör ingenting alls om den ligger kvar till vecka 8… 


lördag 14 november 2026

Läsveckor på jobbet

Vi har haft läsveckor på jobbet. Två veckor då vi lägger extra fokus på läsningen.
En del klasser har jobbat extra med några författare och andra med en särskild bokserie. Fyrorna satsade stort och gjorde den här härliga! På de färgglada lapparna står det citat från olika Alfons-böcker.

Mina tvåor jobbade i något mindre skala. Vi har läst Sven Nordqvist-böcker och ritat katten Findus…

Och så gjorde vi musen Helium från den kapitelbok som jag högläser för dem just nu.

En av kollegorna gick all in även klädmässigt och bar kläder väl lämpade för just läsveckor 🩷


 På tal om kläder avslutade vi det hela med en pyjamas- och läsdag. Alla fick komma i pyjamas och ta med ett gosedjur. I klassrummet fanns nallar, dinosaurier och mycket annat. Och så läste de. Himmel som de har läst och vad mysigt vi har haft det! Alltmedan den första snön singlade ner utanför fönstren.

Typiskt mycket bra dag på jobbet!

söndag 8 november 2026

Fars dag 2026

Jag försöker minnas om vi firade fars dag, när jag var barn. Jag minns verkligen inte det så jag ringer mamma och frågar. Och jodå, hon intygar att det gjorde vi allt. I alla fall när vi var små. Teckningar och fika.

Här hemma har, som sig bör, barnen tagit över helt. Pappan väcktes med egenskriven sång och bjöds till dukat frukostbord. Nybakade scones. Kokt ägg. Kaffe. 

Det är minsann inte fy skam att vara mor heller. Jag fick förvisso inget paket, men bjöds till samma frukostbord.

Resten av dagen firas inte särskilt. Far själv åker och repar med sitt band, precis som vanligt på söndagar. Lillebror går på kalas. Och själv rastar jag snabeldraken, städar toaletterna, tvättar ett par maskiner och går loss på ugnen när jag ändå är igång. Skinande ren blev den icke, men nu ser man in genom luckan igen ;)

En fars dag. I november. 2026.

lördag 7 november 2026

Finväder i november

Vilket fint väder november har inletts med! Frostiga morgnar, sol och alldeles klarblå himmel. När vi kom hem efter jobbet i fredags satt Sixtenkatten och väntade. Han hade smitit ut på morgonen. Pälsen har blivit riktigt tjock (katten är förresten inte så tunn den heller…).

På lördagen önskade jag äta lunchen i skogen. Solen nådde inte riktigt ner mellan träden och jag var glad att jag tagit både värmeväst och vinterjacka.
Sprakande brasa och porlande bäck. Det är sannerligen något riktigt rogivande med det!

 Våra skogsturer har förändrats genom åren med barn. Först var de små och det var ett evigt passande. Branter, höjder och bäckar att plurra i. Men också en tid när precis allt var spännande och intressant. 

Sedan följde rätt många år då de har lekt. Himmel så många spännande äventyr som utspelat sig bland träden. Och som vi har fått tjata för att få med dem hem.

Och nu, nu hänger storebror mest med oss vid elden. Springer en runda eller undersöker någon stig. Plockar runt några stenar i bäcken. Opponerar sig inte det minsta när vi ska åka hem.

Jag förstår ju att vi närmar oss en tid då jag får vara glad om de följer med överhuvudtaget…

måndag 2 november 2026

Årets variant av Halloween och Alla Helgona

Årets Halloween/Alla helgona.

Ingen klädde ut sig (fast storebror hade häxhatt när han öppnade åt alla spöken som kom).

Vi åkte inte heller till kyrkogården eftersom bron är avstängd och ingen var supersugen på två mil i bil på lördagskvällen. Alla som vi tänder ljus för ligger i minneslundar på olika platser, så i år bestämde vi att det gick bra att tända hemma.

Sedan åt vi plock och tittade på Harry Potter. 

Nu har vi under åren provat många olika sätt att fira de här båda dagarna som i år sammanföll. Det här var helt klart en mysig variant!

lördag 31 oktober 2026

Fyra lovdagar

Fyra lovdagar -de försvann i en blink. 
Jag firade in det med familjen i tisdags. På biblioteket och på det lokala caféet.
Vi har hunnit med tråkiga måste-göra-saker, som bilbesiktning, och trevligheter som besök av mina föräldrar och häng hemma hos barnbarnet.

Hos barnbarnet har det flyttat in två små kattkillar. Lillebror tävlade om vem som hade mest energi -– han vann stort.

Barnen har också utnyttjat läslovsaktiviteterna på orten. Sådant som bågskytte och skridskodisco.

 Och så tillbringade de en hel eftermiddag med flipperspelande i Örebro… vilket innebar att jag hade huset för mig själv i flera timmar. 

Fredag kväll åt vi våfflor och det kanske godaste jag vet -hjortronsylt! Hemgjord av min morbror ❤️

Och nu är det lördag. Solen skiner från klarblå himmel. Termometern visar på två grader. Frost kvar i skuggan. Från fönstret på glänt hörs blåmesar och pilfinkar. Ring så spelar vi med Pernilla Månsson Colt -jag tycker att hon gör det så bra! 
Ikväll ska det firas både Halloween och Alla Helgona, eftersom det i år sammanfaller.

tisdag 27 oktober 2026

Med mörkret kommer myset!


 Man får tycka vad man vill om den tid på året som vi nu går in i. Mörkret. Rugget. 

Myset!

Jag behöver det. Likt växter och djur som nu saktar ner.

Trädgården tar paus. Fotbollsmatcherna likaså. Utvecklingssamtalen är klara. 

Med mörkret kommer färre måsten. Färre borden.

Det passar bra att ha tända ljus under både frukost och middag.

Att läsa en regnig eftermiddag.

Äta äppelpaj flera dagar i veckan. 

Duken valde lillebror på Bra&Begagnat för ett tag sedan. Lite 50/50 om den är sjuttiotal eller höst…

Kurar under yllefilten. Med katten på magen. 

Tar vara på mörkret. Regnrugget. Tröttheten som liksom brer ut sitt hösttäcke över oss nordbor. Legitimerar mys i kubik.

måndag 26 oktober 2026

Arbetsmåndag ett läslov

Måndag och läslov. 
Lärarna har en arbetsdag utan elever. Tid att fixa och planera hela förmiddagen. Till sådant har vi varsin plats i arbetsrum. 
Här sitter jag ungefär tio minuter varje morgon. Kollar av närvaro och besvarar meddelanden från vårdnadshavare. Men för övrigt är det här med att jobba i ett arbetsrum inget för mig. Det går helt enkelt inte att hålla fokus. Istället drar jag mig tillbaka till mitt klassrum, slår mig ner på den runda mattan.
Det är så jag jobbar bäst. Ihopkrupen i en soffa eller sittande på golvet. I nödfall sittandes med benen uppdragna på en stol.
Jag kan sitta ordentligt. Förstås. Jag har med åren bara insett att det inte alltid krävs. 

På seneftermiddagen låser jag klassrumsdörren. Då har vi hunnit med både diskussioner om skolregler, underlag för en skyddsrond och en apt. 

Visst blir man väl lite glad av klassens vägg?!

Maken har redan gått till ishallen. Storstädat cafeterian med andra föräldrar i lillebrors lag. Jag kör dit. Hänger lillebrors cykel på bilen. 
Vi åker hem tillsammans. Jag, maken och lillebror. Hem till ett kök där storebror fixat middag och dukat fram.
Mörkt utanför fönstret.
Nu väntar ledighet ❤️

 

lördag 24 oktober 2026

Ögonblicket 17:08

Kylskåpet fullt med scheman och lappar. En diskmaskin som jobbar hårt. En trollkarl(?) som brer mackor i köket.

 Kort därefter gav han sig av för att ansvara för fiskdammen på skoldiscot ❤️