Punka, sniglar och bröllop

Lillebrors punka fixad ✔️

Shorts inhandlade till storebror ✔️

Matchshorts bytta ✔️

Femtielvamiljoner sniglar klippta ✔️

Min bror har gift sig ✔️

Ja men precis så. Det blev en norsk rådhusvigsel och det med så kort varsel att vi fick nöja oss med att skicka en liten videohälsning. 

Sällan träffar man par som tycks trivas så otroligt bra ihop. Nu hoppas vi såklart att de lever lyckligt i alla sina dagar!

Bilden är från släktträffen för två år sedan. 

 

Semestertripp

Vi har varit på årets sommartripp. Faktum är att vi är rätt dåliga på det här med att semestra -vi trivs liksom så bra hemma och nu när vi är lediga har vi ju äntligen tid att njuta av hemmet och omgivningarna på ett annat sätt.

Hur som helst. Årets semestertripp gick till Uppland och vi startade med att besöka älgar. Det visade sig också vara det som toppade trippen för både barn och vuxna. Så spännande och framförallt, så intressant!

”Lärde du dig något?” Frågade jag storebror efter turen.

”MASSOR!” Svarade han.

Nu ser det ut som om det var vi och älgmannen på tur i skogen, men då var det inte alls. Vi slussades runt på sittvagnar dragna av små traktorer och det var säkert minst femtio personer till förutom oss.

I fyrtio år har han sysslat med älgeriet.

Efter älgarna åkte vi vidare till Uppsala där vi checkade in på hotell. Hade vi varit en vanlig(?) familj hade vi kanske passat på att göra en massa saker. Vi hade ändå någon form av plan. Men… vi fastnade på stadsbibliotekets innegård. Fikade i skuggan. Barnen spelade schack med stora pjäser.

Senare tänkte vi oss middag på Texas Longhorn. Men vi var liksom inte värst hungriga… så barnen önskade istället att vi skulle köpa med något från ICA och äta på rummet. Vi plockade ihop varsin sallad.

Alltså, det passade mig sååå bra!

Dagen efter styrde vi vidare österut. Väldigt fin väg, skulle jag säga. Maken kallade den ”asfalterad kostig” ;)

I tokvärmen besökte vi en vikingaby. Gjorde skapelser i lera, lekte vikingalekar och bakade bröd.

Lillebror hittade ett av vikingabarnen och hade fullt upp till vi skulle bege oss vidare.

Till en sjö. Vilket var ungefär det absolut skönaste, härligaste jag gjort på hela resan. Med tanke på hur varma vi var är det märkligt att det inte började fräsa när vi klev i vattnet.

Sedan åkte vi rätt ut på landet och hamnade på en supermysig gård där vi blev så varmt välkomnade. Den här trevliga 1700-talsstugan tillbringade vi natten i. På gården bodde också den här gosiga hunden, en fluffig katt, fem hönor och två hästar.

Vi hälsade på alla djur och tittade på svalungarna i stallet och barnen sprang av sig på ridbanan.

För att även ta med lite reality får den här bilden också vara med. Den tog lillebror morgonen efter och själv mådde jag på tok för dåligt för att notera vad han fotograferade. Den föreställer en mamma med migrän i hyrd stuga. Check på det.

Men efter en en cocktail med Treo och migräntabletter, lite vila och mycket envishet var hon på benen och vi kunde styra kosan mot Tom Tits.

Det här skulle vara trippens höjdpunkt men… barnen var trötta, maken var trött och jag var… på benen. Och det var mycket folk.

Vi var nog inte där mer än drygt två timmar innan alla var sugna på att åka hem. Så då gjorde vi förstås det.

Fast på vägen stannade vi till på Glass och Berså i Arboga. Ett mycket bra beslut! Det rekommenderas verkligen om vädret är fint och man har vägarna förbi. 

Och nu är vi alltså hemma. Jag sitter på altanen. Sommarkväll. Enstaka fågelkvitter. Cissikatten som sover i stolen intill. Rosé i glaset. Chips i skålen. Nyvattnade blommor. Mördarsniglar på gräsmattan. Barn som sover i sina sängar. Virkning.

Mitt hemma ❤️

 

Små sommaräventyr

Jag älskar semester! Jag älskar att inte ha en massa tider att passa. Och jag älskar den totala kravlösheten.  Att kunna göra aktiviteter som kostar på orken. Och att kunna ha återhämtning utan stress.

Den här veckan har vi gjort två små sommaräventyr.

En kväll träffade vi vänner. Gav oss ut på svartån i fem kanoter. 

Lillebror premiärpaddlade och tyckte att det var jättekul!

Grillning och prat och barn som lekte. Sååå trevligt alltsammans!

Dagen efter. Ja då satt jag på trappan och tittade på rosorna som aldrig blev av att jag flyttade i höstas. Kanske ska jag låta dem stå kvar här ändå?

Och i gräsmattan som nu är full av blommande klöver surrar mängder av humlor.

Sedan satt jag på altanen. Studerade högt flygande svalor. Virkade. Lyssnade på ljudbok.

Medan jag gjorde ingenting roddade maken hem och handling.

Och på seneftermiddagen for jag och barnen iväg på nästa lilla äventyr. På smala slingriga grusvägar genom skog och mer skog. Enligt gps:en bara 26 minuter hemifrån.

Ett äventyr med både eftermiddags-, kvälls- och morgonbad. Precis lika härligt som det ser ut!

Med grillning…

…skog…

…och tältning vid kohagen (som man för övrigt gick igenom för att komma till vattnet).

 Efter allt badande, grillande, mackkastande och upptäckande spelade vi kort och åt chips och blåbär (som lillebror plockat).

Jag somnade snabbt, men sov sedan, som vanligt i tält, som en kratta. Frusen och med sprängande huvudvärk gav jag upp det hela runt tre. Tog två Treo och lyssnade på skogens sus och korna som betade. När huvudvärken lättade var det nästan mysigt!

Storebror stekte ägg till frukosten. Alltså idyllen! Förvisso rätt blött i gräset, en hel del (fläck)flugor och bara elva grader, men vad gör det när man får starta dagen i naturen såhär?!

Och raskt blev det varmare. 

Så varmt att vi blev väldigt sugna på att bada igen. Så då gjorde vi det förstås.

När vi kände oss klara åkte vi hem. Och jag älskar hemma. Plockade ur bilen, parkerade mig på altanen, serverades kaffe… 

Det lär ska ta några dagar att komma i fas, men det gör ingenting alls.

Tid. Och kravlöshet. Tillsammans. 

Det är det absolut bästa med att vara ledig såhär.

❤️

Trollstigen

Som det har regnat! Och som vi har pärlat!

Nu är trollmor klar. 21 pärlplattor gick det åt och mönstret  tror jag mig ha spårat till en norsk Facebook-grupp. Visst är hon fin!

Vi tänkte först ställa henne i trädgården, men bestämde oss sedan för att placera henne längs stigen i trädstråket.

Den tidigare pärlade trollungen fick också stå där. Några troll till så kan vi kalla den Trollstigen ;)

 Nu säger prognosen finväder några dagar.!

Popcornmys

Sommarens hittills mysigaste. 

Så enkelt. Så billigt.

Regnsmatter mot rutan. Tända ljus på bordet.

Kura i soffan mellan sina barn.

Dela filt.

Ha varsin bok.

Och varsin skål popcorn.

Kanske var det inte deras sommarens hittills mysigaste. 

Jag frågade inte.

Men för den här mamman behövs det verkligen inte mer.

Popcornmys, så kallade de det.

Jag tänker att det är ett begrepp att använda.

En aktivitet som funkar en regnig sommarlovsdag.

Likväl som en trött vardagseftermiddag i september.

Eller en fredagskväll i november.

En pokenad i närområdet

Idag var det Pokémonevent med den här lilla raringen.

Eevee.

Inget stort utan bara en ”community day” och lillebror och jag traskade ut på en liten promenad i omgivningarna för att se om vi hittade några Eevee.

Lite längre ner på vår gata ser det ut så här. Jag tänker varenda år att det där är en kombination jag gärna skulle ta efter. Så fint!

Det blev den vanliga lilla pokenaden. Den som inte är lång, men tar lååång tid om man ska jaga Pokémons och klara uppdrag. 

Förbi gamla folkets park. Av den finns det inget kvar bortsett från stigen, delar av allén och ett par syrénbuskar. På skyltarna kan man läsa om hur det var och se gamla fotografier av hur det har sett ut. Serveringen, syrénbersåerna, lyckohjulet och prickskyttet, dansbanan under tak, scenen och alla sittplatser framför. Framträdanden av, på den tiden, stora svenska artister.

Precis här var entrén. Det är väldigt svårt att föreställa sig idag.

Lillebror hittade en stor björk med en stam betydligt grövre än de flesta björkar vi springer på.

…och en fjärilslarv. 

En taggig en som ska bli en påfågelöga.

En mindre trevlig upptäckt var de här larverna som kalasade på en daggmask. Efter en googling tror jag att det kanske kan vara jordlöpare? 

På hembygdsgårdens anslagstavla var det nästan fullt. PRO bjuder in alla seniorer till sommarfest, kyrkan har öppet café, på Bergöös uppmärksammas Karin Larssons syster och så är det snart dags för årets bygdespel. 

Så många gånger har jag tänkt att jag borde bli medlem i hembygdsföreningen. Men än har det inte blivit av…

Så småningom kommer vi tillbaka bakvägen genom det som var folkets park. Numera är det faktiskt ett naturreservat.

 ”Skriv att jag tog tretton shiny!” säger lillebror.

Så det berättar jag nu. Han tog tretton shiny och det är nog dubbelt så många som tidigare rekord under en runda.

Själv var jag mest glad att vi hann hem innan regnet kom ;)

Vi firar vår elvaåring!

Igår firades det födelsedag!

Numera är jag mamma till en elvaåring.

Jag tassade upp i ottan och plockade blåbär, alltmedan maken fixade frukostmackor.

Den lilla födelsedagsbuketten plockades kvällen innan och flaggan har födelsedagsbarnet själv gjort i slöjden.

I vår (och de flesta andras?) familj är det skönsång, paket och frukost på sängen som gäller när det är födelsedag.

Finväder på morgonen, men det kommer alltid regn på storebrors födelsedag. I år också. Så vi dukade upp tårtfikat inne. 

Alltså elva ljus! Det börjar bli många.

Mycket frukt och bär, helt enligt önskemål.

Efter fikat följde han med sin mormor och morfar hem. Själv fick jag en redig huvudvärk och klagade inte ett dugg när lillebror önskade filmkväll i vårt sovrum. Han tittade på film. Jag sov. 

Till mitt försvar ska sägas att han valde samma film som vi tittade på hela familjen förra veckan. A Minecraft movie. Personligen tycker jag att det räcker mer än väl att ha sett den en gång. Turligt nog ansågs min blotta närvaro, vaken eller ej, göra mysfaktorn tillräckligt hög :)

Idag är det årets hittills varmaste dag. Eller?

Jag läser om eländeshettan i Europa och skattar mig lycklig över vädret här. Men gårdagens värme var ändå välkommen. Det kändes liksom motiverat att sitta på altanen med en sommardrink och salta chips efter dagens bestyr. Och det var sannerligen rätt trevligt.

Idag skulle den allra varmaste dagen vara. Strandhängsdagen. Upp emot trettio grader. 

Vi vaknade till regnsmatter mot rutan. Termometern visade på 15 grader. Lite skönt. Ganska snopet.

Läst i juni

 I juni har det blivit mer lyssnande på poddar och nu har ju även sommarpratarna börjat. Turligt nog är jag leeedig och därför har det ändå blivit åtta böcker.

Plommonträdet skildrar livet för en tysk ung kvinna under och strax efter andra världskriget. Den handlar om en kvinna vars mor arbetat åt en välbärgad judisk familj, om att som tysk flicka med ariskt utseende förälska sig i en judisk man, om att se tågets boskapsvagnar, insamlingen av judarna, rädslan att vistas på gatorna och hur kriget påverkar dem alla. 

Ett liv värt att leva tilldelades Augustpriset 2024. Sverige var första landet i världen att införa en nollvision mot självmord. Samtidigt är många svenskar för dödshjälp. Vem har rätt att dö? 

Brittas arv är fortsättningen på boken ”Den sista sommaren”. Man får fortsätta att följa karaktärerna och livet på Lindö. En trevlig feel good.

Prinsessan på höjden är inte fantastisk, men samhällsviktig! Det här är den tredje boken jag läser om gängkriminaliteten. Den här gången väldigt subjektivt beskrivet ur ett riktigt inifrånperspektiv. Otäckt relevant.

Hitta hem är den tredje och sista boken om livet på Lindö. Jag har trivts så bra där, med både miljöerna och människorna, att det känns lite trist att inte få återvända. 

Den röda adressboken handlar om en nittiosjuårig dam, i livets slutskede, som har skrivit om sitt liv och människorna hon mött. En fin liten bok om livets prövningar, kärleken, livet och döden.

The happiest man on earth är skriven av en hundraåring! En man som berättar. Beskriver. Allt det hemska. Men också livets lärdomar. Han ger perspektiv och ingjuter hopp. Fantastisk bok!

Moster Vera lånade jag på biblioteket främst för att författaren bott här på orten hela sitt liv och det skulle avspegla sig de beskrivna miljöerna. Jag ska ärligt säga att jag inte alls fastnade för handlingen. Inte heller förstod jag vilka miljöer som var lokalt inspirerade, men det kan ju vara så att de som levt här många årtionden före mig känner igen sig.

På Pokémonjakt i Karlskogaland

Söndag och dag två på eventet. Eftersom lillebror ska övernatta hos mormorn och morfarn i Karlskogaland passade vi på att åka in till stadens centrum. 

Vi började med lite bergsbestigning.. 

…och hade sedan picknick vid den här ruskigheten, som råkade vara på den platsen där vi kunde få just en eftertraktad Pokemonfigur.

Det blåste massor!

Sedan upptäckte barnen att det var några till som deltog en bit bort och satte av i full fart. Själv låg jag kvar på filten i solen och betraktade en kråkförälder med sin unge. 

När vi var nöjda och nästan bortblåsta åkte vi hem till mormorn och morfarn. De har bott på samma ställe sedan jag var knappt två år. 

Barnen tog genast en boll och sprang till gräsplanen nedanför huset. Vi hade pratat om att bada, men ångrade oss när vi såg sjön med vita gäss och mörkt vatten.

Jag lockade tillbaka dem med löfte om fika och mycket riktigt vankades yoghurt med jordgubbar och därtill mormorns hembakade kakor. De var helt otroligt goda!

Min mamma.

Efter fika och prat och boccia för några kramade vi lillebror hejdå och for hemåt. 

Meeen eftersom vi skulle köra förbi Örebro och det där eventet fortfarande pågick fick jag ett infall. Jag svängde in till centrum, parkerade på Hamnplan och så knatade vi bort till slottet. Där var det massor av människor i precis samma ärende -Pokemonevent. Riktigt roligt!

Runt halv sju var vi åter hemma. Tomatplantorna hade blåst omkull i sina krukor och låg huller om buller. Mer glädjande var att den fina blåklinten slagit ut. Jag har inte sått någon i år, så det här måste vara frösått efter förra året.

 En måndag på sommarlovet.