I skogen en söndag

 Kanske är det för att jag tittat på ”Alone Norge” som jag längtade ut i skogen. Nu tycker jag i och för sig inte att serien i sig var särskilt bra, men man blev väldigt inspirerad till friluftsliv. Om än inte utan mat…

Idag packade jag ner stormköket och lite matsäck och frågade om någon ville följa med. Det ville… ingen.

Men just som jag var på väg ut genom dörren kom båda barnen ångande och hade ångrat sig och det gjorde mig förstås väldigt glad!

Väl ute i skogen fick de genast fullt upp. Det hade röjts i området och nu låg där massor av gran- och tallsly. Perfekt kojmaterial!

Medan de byggde tog jag en sväng i omgivningarna. Stora områden med mjuka mossmattor. Mest björnmossa och husmossa.

Trots fyra plusgrader var det en hel del is i sänkan och vackra små isformationer hade bildats.

Och i en bäck porlade vattnet. I leran intill kunde jag se att en älg hade passerat.

När jag återvände till barnen hade de kommit riktigt långt i sitt kojbygge. Eller förlåt -med sin rebellbas…(Starwars)

Även rebeller behöver äta. Stormkök är inte i närheten av lika mysigt som öppen eld, men det funkar. 

Om de ville följa med när jag började prata om att åka hem? Näpp. 

Varför måste jag ALLTID säga att vi ska åka hem när de har som roligast?!?

Jag är så glad så länge de har så här kul i skogen!

Vecka fyrtiosju

 Vecka 47, ja det blev en vecka när det mesta under tisdagen var… utmanande, men onsdagen tack och lov blev bättre.

Det har varit minusgrader och lite snö och den där första snön, den är lika underbar varje år!

När vi kom hem från jobbet i onsdags var barnen i full färd med att skotta garageuppfarten.

För min del får det gärna vara snö och minusgrader fram till och med sportlovet, men redan i morgon väntas plusgrader. Det får bli bra det med.

Helgen

 Hur blev det då, en helg mitt i november?

Jo, det visade sig att den vackra rimfrosten hindrade novembersolen från att lysa upp allt damm. När frosten försvann från rutorna rastades snabeldraken bums.

Till lördagslunch tände vi i eldkorgen.

Det är verkligen alldeles extra mysigt att grilla över öppen eld! 

Spacklat? Nä… Men bakat däremot!

Här har blivit glutenfria segmjuka pepparkaksrutor, vaniljbitar, mjölkfri glutenfri drömrulltårta, naturligt glutenfria kokoskakor, kaneldoftande adventskakor och glutenfria daimsnittar. En del mindre lyckat än annat, men allt stoppat i frysen.

Och så har jag varit chaufför åt den som behövde vinterskor, många storlekar större än sin mamma.

Chaufför även till fotbollsträning. Vilket fyspass de fick göra -tjugo tappra elvaåringar på söndagskvällen. De har turen att ha en fd militär som ledare. Tydlig, rättvis och med en otrolig förmåga att fånga upp barn som tappat fokus eller behöver pushas. 

Det var två riktigt trötta killar som åkte med mig hem :)

Nu stundar ny vecka. Årets fyrtiosjunde. 

Härlig novemberlördag

 Lördag morgon.

Och jag har vaknat UTAN huvudvärk!!!

Solen skiner, termometern visar på fyra minusgrader och det är vackra frostmönster på rutorna.

Maken åker på hockeyträning med lillebror. Storebror försöker organisera upp att barnbarnet ska komma hit. I hans plan ska de leka och grilla korv över eldkorgen och han ber pappan köpa med vegetarisk korv och mer ved på väg hem från träningen.

 Tyvärr passade det inte idag. Åh som han önskade att de bodde här på orten! Ja, det skulle vi förstås också tycka vore fantastiskt.

Och nu då? 

Ring så spelar vi, med Pernilla Månsson Colt. Jag tycker att hon är bra!

Lite bakning behöver göras inför ett stundande femtioårsfika om två veckor.

Och så borde väl hallen förstås börja spacklas. Den som jag planerar ha färdig till sommaren ;)

I almanackan är dagen helt blank, bortsett från förmiddagens träning.

Livets första hockeymatch

 Vilken sovmorgon det blev för min del idag! Jag vaknade av att mobilen plingade… klockan tio! Så länge vet jag inte när jag sov senast.

Mobilplinget, det var från maken som är med yngsta sonen på hockeymatch i Hällefors. De gav sig alltså av i ottan och jag hoppas sååå mycket att pappan nu känner att hockeyfarsa är hans grej. Hittills är det annars jag som suttit på alla träningar och nej, hur mycket jag än försöker tycker jag inte att det är trevligt. Det är nog mest ljudet, tror jag. Och jo, öronproppar används. 

Sonen däremot älskar det och när jag ser filmsnutten på när alla spelare åker in under publikens jubel, med rökmaskin och med discolampor blinkande, ja då anar jag att barnet inte är mindre frälst. Mål gjorde han tydligen också. Och än om de är så unga att målen inte räknas så har barnen stenkoll.

Här hemma blir det en lugn dag. Storebror har bakat till ett fars dags-fika och en liten presentkorg är fixad. 

Kladdkakor och post

Vilken novemberdag vi vaknade till efter allt regnande! Så här fint var det när vi skulle åka iväg på morgonen.

Jag är inte i toppskick just nu, ett skov gissningsvis, men arbetsdagen förlöpte hyfsat väl. Kollega bjöd på glutenfri ryttarkaka, alla barn höll sams och arbetsron var inte heller att klaga på. Vi hade ett bästa sortens samtal om våra olikheter och olika behov och resonemangen hos sjuåringar är fantastiska!

Hemma bakade lillebror kladdkaka och bjöd på när pappan kommit hem. Passande eftersom vi senare upptäckte att det var kladdkakans dag.

Och i brevlådan låg ett kort från den halländska bloggmadamen. Ett stort kort föreställande min farmor och min äldsta son för… ja rätt exakt elva år sedan. Det hade jag skickat då och berättat om stundande dop och glädjen över att farmor orkade komma upp från Malmö trots att hon nyligen haft en propp i hjärnan.

I drygt sju år till levde hon. På julafton är det fyra år sedan hon dog. Jag saknar henne fortfarande varje dag, men får inte längre för mig att ringa, sådär som de första åren.

Kortet blev jag väldigt glad för!

Nu är det helgen. 

Migrän och läsveckor

 Så blev det en söndag med migrän. Vi har ju vanan inne, så allt flyter på rätt bra ändå. Maken hämtar migräntabletter och därefter är jag liksom borträknad för dagen. 

På kvällen säger lillebror att han är imponerad över sin pappa som suttit i ishallen i en hel timme.

Jag låter bli att säga att jag faktiskt suttit där i över ELVA timmar den här veckan…

Nu är det alltså kvällen och jag har ”bara” huvudvärk. Det är mer regel än undantag, så inga konstigheter. Läslovet är över. I morgon drar vi igång den första läsveckan av två på jobbet. Hela skolan har ett alldeles extra stort fokus på läsning. Det här är vad som möter eleverna som kommer in på den avdelning där jag jobbar. Känner ni igen siluetterna?

I korridoren på vägen mot matsalen sitter bilder på alla lärare och våra boktips. Nåja, alla har inte fått upp bild eller bok än, men det kommer att fyllas på under veckan.

På väggen mitt emot har det målats en ännu tom bokhylla. Där är tanken att eleverna ska klistra upp en bokrygg för varje bok de läser ända fram till jul. Jag hoppas verkligen att det får sitta ifred och att alla vill delta!

Ytterligare läsinspirerade saker är på gång. Det här är två veckor som den här fröken är väldigt förtjust i!

Alla helgons afton

 Vi tänder ljus, lyssnar på kyrkklockorna, läser bland namnen i askgravlunden.

Beundrar alla ljus i minneslunden och på den lilla kyrkogården.

En fin liten stund.

Halloween!

 Man får tycka vad man vill om Halloween, men jag älskar det som pysseltid!

Jag älskar också att min nioåring plötsligt på eget initiativ gick all in med pysslandet. I timmar och åter timmar har han under veckan skapat allehanda kreationer att sätta upp på sitt rum.

Och jag tycker att det är roligt att spexa till det i höstmörkret. Att barnen i området klär ut sig och kommer och knackar på. Så många roliga, läskiga och kreativa kostymer och vad roligt att de törs spöka ut sig och gå runt! När man kom hem till oss öppnades dörren av någon av nedanstående figurer. Två av dem var även ute i mörkret en sväng.

Bara knacka på om det är pyntat förstås. Och det är det här. Både inne och ute :)

Och jisses vad det knackade! Vi tappade räkningen vid trettio, men det kom fler än så. Stooora godispåsen tog slut och vi fick använda även det som maken köpt till sig… 

ALLA tackade, alla yngre hade föräldrar som stod i bakgrunden och många, både barn och vuxna, önskade glad Halloween eller trevlig helg. 

Så himlans skojigt i höstmörkret!

Samtidigt som vi sprang och öppnade åt vi plock och tittade på filmen Nightmare before christmas.

Vid åtta kom sista spökpatrullen och sedan tog vi kvällen med läsmys. För säkerhets skull släckte vi pumporna och ytterbelysningen och tog bort pyntet vid vägen innan vi bäddade ner oss bland täcken och kuddar.

Happy Halloween!

Griskrig!

Vildsvinen har nu bökat upp flera gropar i grannens tidigare så perfekta gräsmatta. Hos oss har de mest trampat upp leriga spår fram till eken där de högst troligt kalasat på ekollon innan sällskapet helt ogenerat trippat rakt över gräsmattan på framsidan och passerat precis intill altanen.

Barnen har därför krattat upp så mycket ekollon som möjligt, grannen satsar på starka dofter, vi vattnar med guldvatten upp mot trädstråket och så har vi anställt GrisvaktarBritta.

Måtte nu svinen hysa respekt för henne!