söndag 22 juli 2018

Torrt torrt torrt... jättetorrt

Den här torkan, det är faktiskt otäckt på riktigt. Björkarna vissnar, bäckarna är bara lera, de perenner som kämpat som bäst i vår trädgård är max hälften så höga som de brukar bli och gräsmattan är inte längre bara vissen utan på stora partier faktiskt alldeles död.

I trädstråket slokar allt, inga höga växter kantar stigen, som för övrigt är full av vissna blad.


Vildhallonen i trädstråket -de har ändå klarat sig bra jämfört med rönnsly, brännässlor och annat som är helt visset.

Ormbunkarna har också gett upp.
 När jag var sådär en tolv år åkte jag med pingstförsamlingen på en skidresa till Åre. Övriga deltagarare var flera år äldre, men eftersom min mamma var med och lagade maten fick jag och en kompis delta. På bussen till skidbackarna sjöngs det, sådär som pingstvänner gör med höjda händer och blicken mot taket (förlåt om jag generaliserar -det är ett barns upplevelse). En av sångerna var "Herre ge mig solsken". Jag tror att jag kan den fortfarande.
Hur som helst är jag nästan redo att nu höja händerna mot himlen och skråla "Herre ge mig regnmoln". Vi skulle verkligen verkligen behöva regn nu! Mycket regn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar