onsdag 18 juli 2018

Att få en dinosaurieklänning

Från bloggvännen Ann i Göteborg kom ett så fint erbjudandet om att sy en t-shirt till barnen. Jag tog genast fräckt chansen och frågade om hon inte kunde sy en klänning istället. Storebror har nämligen länge pratat om en dinosaurieklänning och som jag har letat. Storebror älskar klänningar. Av rätt modell. Enkla liksom, inga volanger, inga puffärmar, spetsar eller figurformat. Nej, enkelt, löst och ledigt. Det är, enligt honom, det absolut skönaste man kan ha på sig. Eventuellt också det finaste. 

Hur som helst, jag har inte haft någon framgång i mitt dinosaurieklänningsletandet och nu frågade jag om Ann kanske kunde tänka sig att...

Jodå, det var alls inga problem. Hon och storbror har gjort upp med hjälp av videomeddelanden och så dök den upp på posten i måndags. Brevbäraren var ovanligt sen den dagen och vi hade hunnit med ett antal vändor till brevlådan innan den plötsligt låg där. Precis i tid för att hinna användas på kvällskalaset.
Här mejslas det ut en dinosaurie ur gipsklumpen han fick i födelsedagspresent. Iförd klänningen.

Nu ska man ju inte vara alldeles säker på att nya kläder får godkänt hos den här killen. Men vid åsynen av denna sken han som en sol och kunde inte fort nog prova.

Och jodå, klänningen har passerat godkänt, flera gånger om. Den har i sanning redan testats i många olika situationer och vi kan väl säga som så, att den verkligen är ett plagg som passar ett energiskt barn fullt av bus... med höga krav på mjuka sköna kläder.

Mjuk och skön, det är barnets egen beskrivning av det nya favoritplagget.
Tack snälla snälla Ann för att du sydde den här fina klänningen!

(Annat som Ann har gjort finns på Storartat för storartade människor :))

2 kommentarer:

STORARTAT! sa...

Jag är så glad att det blev så bra med klänningen. Det är inte alltid lätt att sy till någon som bor långt bort och man inte kan prova, men den här blev ju mitt i prick. Som sagt - om behovet finns så syr jag gärna fler. Det är kul med lite speciella beställningar emellanåt! Hälsa det busiga barnet det!

Elisabet. sa...

Så fantastiskt! Och jag håller med N, något skönare än att ha klänning, det vet inte jag heller!