lördag 26 maj 2018

Förskoleupproret -pressat läge

Nej, jag har inte marscherat idag. Det har däremot tusentals andra gjort i städer runt om i Sverige.
Runt 2000 i Göteborg, runt 1500 i Stockholm och så  folk i flera andra städer med. Mestadeles personal från förskolor.
Inte från en eller två förskolor med kass situation utan från många olika förskolor runt om i landet.
 TV4 har uppmärksammat det flitigt. Klokt nog. För få saker berör ju så många människor. Om jag inte minns fel arbetar ungefär 30 000 pedagoger i förskolan idag. Hur många föräldrar, far- eller morföräldrar, mostrar eller farbröder som har barn i förskolan vet jag inte. Men nog borde det väl engagera alla, när allt fler anställda vågar säga att de inte räcker till. Förskollärare tillhör ett av de yrken där långtidssjukskrivningar är som flest. Personalen demonstrerar för sin arbetsmiljö och därmed indirekt även för barnens vardag. De vittnar själva om hur de inte hinner med att se alla barn och ge dem vad de behöver och de som har arbetat länge berättar om de försämrade villkoren samt den ökande stressen i och med de allt större barngrupperna.

Jag växlar mellan att vara upprörd och fascinerad över förskolesituationen. Främst för de små -barnen upp till tre år. Jag förstår att många föräldrar inte har något direkt val, men jag förundras över den tabu som finns runt kritik mot hur det ser ut i förskolan, eller ointresset i att påverka sina barns vardag. Acceptansen att lämna in sin lilla på en institution där personalkåren manifesterar om hur krisartad situationen är. En institution som går precis rakt emot de rekommendationer som skolverket har satt upp, vilka ju är baserade på en sammanställning av många olika studier.
Tror alla föräldrar att på just vår förskola, där är det inte så illa som på alla andra? På vår förskola där är det ju bra personal. Och på vår förskola är det många inskrivna men de delar in barnen i mindre grupper. Så det är lugnt. Mitt barns arbetsmiljö är toppen.

Japp.
Eller?

Psst, ett litet avslöjande.
Alla förskolor delar in barnen i mindre grupper. Alla förskolor har rutiner för att slussa ut barnen i omgångar och alla förskolor kan ta härliga stillbilder eller korta filmklipp från olika aktivieter. Och jag vågar gissa att majoriteten av de tusentals som idag marscherade är fantastiska förskollärare.
De allra flesta barn är dessutom fantastiskt anpassningsbara och uttrycker sig därmed positivt om sin vardag i förskolan. Men de är bara små barn. De varken kan förstå eller ska behöva ta ansvar för att informera sina föräldrar om hur deras nuvarande situation påverkar dem på lång sikt.

Det är nog tur att mina barn inte går i förskola. Jag hade förmodligen varit en galet jobbig förälder. Inte mot personalen, nej det tror jag inte. Men uppåt i leden.
Tänk om alla föräldrar orkade engagera sig. Tänk om de som la energi på att ifrågasätta pedagogernas val istället la energin på att försöka påverka politikerna. Om alla föräldrar reste sig upp skulle politikerna vara tvungna att ta ett hastigt beslut om omedelbar förändring.
...
Om alla förskolans pedagoger satte sig ner skulle Sverige stanna.

2 kommentarer:

  1. Eller så är det synd att dina barn inte går i förskola, med tanke på vilken galet jobbig förälder du nog hade varit :-)

    Det är verkligen fruktansvärt hur det ser ut i förskolan med stora barngrupper och allt vad det innebär. Istället för att lyssna på det personalen säger gör de som bestämmer tvärt om, för nu blir även grupperna i skolan större och större. Helt galet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, lyckligtvis är barn i skolålder i regel lite bättre på att hantera ett större antal relationer, men alla gör det förstås inte och framför allt blir ju undervisningen kvantitativ... Anser jag som har trettio elever i mitt klassrum.

      Radera