söndag 4 februari 2018

Helg med touch av nedräkning

Aldrig har väl tiden gått så fort som den har gjort den här vintern. Nyss pratade vi om att nu började det verkligen bli mörkt om kvällarna och vips är plötsligt advents- och jultid över och vi är redan inne i februari. Sportlovet stundar om bara två veckor och det innebär också att det är precis två veckor kvar av min långa härliga föräldraledighet innan det är dags att börja på ett nytt kapitel. 
Jag som alltid har gett 150 procent på jobbet kommer sannerligen att få en utmaning när jag ska hitta en balans mellan arbete och familj... Turligt nog är ju maken hemma med barnen i ytterligare ett halvår, så jag hinner sätta mig in i saker och ting utan alltför dåligt samvete ;)

Och lite uppladdning, det är det allt. I fredags utnyttjade jag min julklapp och gjorde ett mycket välbehövligt frisörbesök. På kvällen hade frisören sedan lagt ut den här före- och efterbilden på Instagram. Notera det stora hålet längst ner på mitt hår på första bilden. Ytterst oklart vad som hänt...


I helgen sedan var här fullt ös. På lördagen kom halva familjen C och det degades och lektes och spelades spel och byggdes med lego och knappt hade de hunnit utanför dörren innan storebror konstaterade att det nog snart är dags att träffas igen .)

Idag for vi till Åbytorp för att fira en nybliven sjuåring -galet vad alla ungar växer!
Två ursöta hundar bor där och mina barn, som inte är ett dugg bekymrade över stora hundar, var båda lite avvaktande mot de här små busfröna som gärna hälsade, var nära och pussades.

Lärt sig läsa har hon minsann, den nyblivna sjuåringen.

Och vädret har varit strålande! På eftermiddagen tog vi våra två tröttmössor (den som sovit dåligt i natt och den som bara sovit tio minuters middagslur i bilen) och gick till pulkabacken. Tjoho vad det är skojigt att ha en treåring som gärna åker bobb med sin mamma!

Och så tjillevippsen är det söndagskväll. Jag läser en LPP om kroppen och ögnar igenom en bok om detsamma. Tänker att det här nya kapitlet i livet, det som börjar om två veckor, det kan bli riktigt intressant.

2 kommentarer:

  1. Ett nytt slags liv, eller i alla fall, en ny tillvaro blir det förstås. Spännande att få följa er längs vägen, även om jag inser att du inte kan berätta allt vad som händer på jobbet. Det kan inte jag heller -)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, så är det naturligtvis med de allra flesta yrken. Men ja, absolut en ny tillvaro. Och åh vad jag är glad att jag har fått vara hemma såpass länge!

      Radera