onsdag 6 december 2017

Någon form av årsdag

Idag för ett år sedan tog jag, med mobilen, ett kort på den här lille killen innan han skulle badas och få på sig en sjukhusskjorta som förstås var sååå stor. Då var han tre månader.
 Klockan åtta lämnades han över till operationsteamet. Barn under sex månader får man inte följa med när de sövs.
Närmare fyra timmar senare fick jag så se den här lille killen. Och heeela eftermiddagen satt jag sedan och tittade på den som sov och sov och sov och maskinerna pep och på andra sidan skärmväggen låg en man som mådde vansinnigt illa. Det var självklart absolut mest synd om honom, men jag är förfärligt kräkmagad...

Ett år senare har vi en betydligt trevligare dag, både jag och han som ju hunnit med ytterligare en operation efter det där och nu är femton månader.
Det är flera operationer kvar, närmast en stor till hösten. Och det kommer att bli ett kämpande med talet och logopeden som vi redan har varit hos ett par gånger kommer att få betydligt fler besök. Och om sådär tio år, kanske lite drygt, efter att ben har transplanterats från höften och käken är lagad, ja då kommer det att följa många års tandreglering och förmodligen ytterligare operationer.

Härliga, glada, envisa, charmiga, otåliga, goa unge!
 ❤️
Behöver jag säga att jag är oerhört glad över att vi bor i Sverige?!

7 kommentarer:

  1. Nej, det behöver du inte, men det är viktigt att tänka på just den saken. Nu finns det ju andra länder med säkerligen liknande system, men det finns gott om andra länder där det kostar multum och har du inte god ekonomi så ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi hade förmodligen haft en hyfsad försäkring och därmed blivit väl omhändertagna i många länder, men tänk de som inte har råd med det. Eller, det tror jag också förekommer, inte i förväg har förstått vikten av att teckna en bra försäkring... Här erbjuds alla barn precis samma vård oavsett familjens ekonomi.

      Och så finns det ju platser på jorden där han inte hade överlevt -vi hade helt enkelt inte fått i honom mat i början. Och om han nu hade överlevt hade han blivit utstött, inte lärt sig tala ordentligt, inte kunnat gå i skolan osv.

      Allt har inte och kommer inte att vara en dans på rosor här heller, men vi har hittills blivit så proffsigt bemötta och väl omhändertagna!

      Radera
  2. Förstår att du är glad. Så fantastisk sjukvården här kan vara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det finns förstås oerhört mycket brister inom vården, men lkg-teamen som jobbar med de här barnen är fantastiskt proffsiga. Bara några dagar efter att vi fått se ultraljudet ringde en lkg-sköterska upp oss och innan lillebror ens var född hade vi både varit på information i Örebro och på studiebesök i Uppsala. Morgonen efter förlossningen ringde ortodontisten och bokade in en tid för oss och sedan har det bara rullat på med team-besök och operationer och efterkontroller och logoped. Och överallt har vi blivit så trevligt bemötta, hela familjen. Storebror har på ett så fint sätt gjorts delaktig och häromdagen frågade han om det inte var dags för lillebror att åka till sjukhuset snart. Det är väl lekrummet som lockar förstår jag ;)

      Radera
  3. Den blicken blir man varm av! Underbar kille!

    SvaraRadera