söndag 15 oktober 2017

Och nu hopptävlas det

Jojomen, det ska börjas i tid, förstås. Tävlandet.
Så idag var storebror med i lägsta klassen, tio centimeter. Med ledare om man så ville. I valfri gångart.
Efter att ha gått banan två gånger kom vi överens om att han skulle styra den krångliga vägen själv, i skritt (med mamman bredvid förstås). Och sedan när det var rakt fram, då skulle han hålla i manen och trava så fick mamman sköta resten. Det gick fint och att få applåder var både roligt och läskigt.
Efteråt åts det korv. Och bulle.
Och enligt uppgift var det här med tävlande "jättekul!".

2 kommentarer:

  1. Jag blir allt lite avundsjuk. Vill också tävla. Hälsa grattis till fin ritt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är absolut ingen tävlingsmänniska. Men den där nivån passar mig fint. Alla är bäst liksom ;)

      Radera