torsdag 24 augusti 2017

Det är torsdag och torsdag är riddag.
Jag inser att det kommer en årstid när det är både mörkt och kallt den här ridtiden och jag tänker att då är kanske de här ridtorsdagarna inte alls lika lockande. Men nu, nu är det sensommar. Det är ännu så varmt att man kan ha bara tröja fast det är molnigt. Och man kan gå till hagen och lilla ponnyn Kalle kan, långt långt bort, gnägga och komma gående mot grinden. Och så kan man stå där och vänta, i sin sprillans nya lila ridhjälm, med grimman redo.

Lilla ponnyn Kalle, han är, precis som ponnykompisarna, alldeles gudasnäll.
Han låter sig ledas av treåringen, tuggar på lite hö medan han blir borstad, hade förmodligen gått och parkerat sig på medellinjen alldeles oavsett om någon hållit i honom eller inte och gör sedan alldeles precis det han ska under den halvtimme som ridlektionen varar.

Tänk att det numera finns lila ridhjälmar...

3 kommentarer:

  1. Tjusig ridhjälm. Mycket gladare än de svarta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker ju att när det gäller ridhjälm, då ska det vara prydliga traditionella färger. Men han är nöjd och det är förstås huvudsaken 😍

      Radera