måndag 3 april 2017

Också en sorts brevväxling...

Alltså, vissa människor 💚 Tre dagar i veckan knatar vi till och från storebrors dagmamma. I en trädgård brukar det stå diverse figurer som förstås ställs undan vintertid. Storebror frågar efter dem då och då och när hon som bor i huset var ute förra veckan passade jag på att nämna det.
Hon vände sig genast till storebror och berättade att i alla fall grodan skulle snart få flytta ut, men han fick vänta lite eftersom det ännu är kallt och han ju inte har några kläder.
Storebror blev tvärblyg och sa inte ett knyst.
Tanten lirkade vidare. Kanske storebror hade något förslag på vad grodan kunde heta?
Storebror sa... inte ett knyst.
Där och då hade hon kunnat ge upp (eller stått på sig vilket sällan ger framgång med blyga barn). Istället sa hon att om han kom på något namn kunde vi skriva det på en lapp och lägga i hennes brevlåda.

Jag tror knappt att vi hann tio meter innan han sa till mig att grodan skulle heta Bamse.
Och han var mycket angelägen om att skriva lappen. Och rita en groda.
Vi har aldrig kommit iväg så fort på morgonen som när han skulle ha med sig brevet och lägga i brevlådan.

Idag satt det en skylt i påskriset i deras trädgård.

Så enkelt. Så rart. Så uppskattat!

5 kommentarer:

  1. Underbart! Härligt med kommunikation som fungerar. Storebror får visa mig Bamse när han flyttar ut.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, än så länge fryser han ute :)

      Radera
  2. Härligt! Så glad man blir!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det blev här mycket uppskattat. Både av han som är 2,5 år och av mamman :)

      Radera