söndag 23 oktober 2016

En gammelmormors födelsedag

Igår fyllde min mormor, barnens gammelmormor, år. Det är mormor som skänkt oss den där skatten, som jag skrivit om här för nu ganska länge sedan. 

Hemma hos mormor har tiden som liksom stått stilla. Kanske för att morfar var väldigt förtjust i auktioner. Det känns lite som att kliva in i en annan tidsålder. Vevgrammofonen i hörnet,  föremål från svunnen tid, gamla fotografier, sirliga fåtöljer och en soffa av sådan stil som nog inte tar plats i värst många hem längre.

Nu var det i alla fall födelsedag och alla fyra barnen med, flera barnbarn och båda barnbarnsbarnen (som ju är Noah och Hugo) var där för att fira. Vi skulle ha åkt alla fyra härifrån, men maken hade en förfärlig huvudvärk och fick bli kvar hemma. 

Bilderna har min mamma tagit - jag fick inte med mig kameran in från bilen...
"Men ni är ju hopplösa. När mamma tittar så fint på er, då tittar ni åt helt andra håll" skäller mamma på sina bröder, som får order om att göra om, göra rätt och gör det så här fantastiskt... naturligt ;)

Det blev gammelmormorns första möte med barnbarnsbarnet. Och nä, se honom kunde hon inte, men känna på honom, det kunde hon förstås.

Storebror hade packat sig en ryggsäck med saker och beställde en läspaus med den medhavda boken om ponnyn Billy. De nedpackade pärlorna förblev däremot oanvända eftersom gammelmoster presenterade en massa skojiga leksaker som fanns där.
Och så sjöng vi förstås. Så minns jag alla våra släktsammankomster -med mycket sång och musik. Alldeles särskilt när de flesta i mormors generation ännu levde. Igår spelade min morbror gitarr och det var "Fritiof Andersson" och "Den glade bagaren" och "Vi gå över daggstänkta berg" varvat med sonens önskemål "Imse vimse spindel" och "Blinka lilla stjärna". Jag är ytterst förtjust i sådan här allsång och glad att sonen får uppleva det, än om han förstås inte alls kommer att minnas det när han blir äldre.

Efter fikat begav jag mig hemåt med barnen. Åkte genom ett regnruggigt landskap in i skymningen, hade två sovande ungar, barnvisor på cd-skiva och en barndomsvän i telefonen.
Sämre kan det vara!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar