söndag 7 augusti 2016

När hundägare har noll koll

Idag var det efit, men jag tappade bort mig och gav upp någonstans halvvägs. Pappan har golfat och hemma har vi lekt. På förmiddagen träffade vi kompisen Juni -de leker så himla bra ihop!

Men på förmiddagen kände jag mig också rejält ilsk, efter det att sonen blivit livrädd för lös stressad amstaff som kom i full fart utan att vika för små barn. 
Jag förstår att man kan tappa sin hund eller att den kan krypa ur kopplet. Jag förstår också att den kan rymma från hus och trädgård. Och jag förstår att en hund som brukar vara lös och lydig plötsligt kan hitta på bus -någon gång ska ju vara den första.

Jag tycker inte att det är okej att släppa sin hund och ha den lös hur som helst under de sommarmånader då det faktiskt är förbjudet. Alldeles särskilt inte vid två kilometers elljusspåret eller lekplatserna. Alldeles alldeles alldeles särskilt inte om man faktiskt inte har någon som helst koll.

Så nu är jag innerligt tacksam för att Cosmos inte var med. Och än mer tacksammare att vi har en så fin busig hund hemma och att sonen är så himla hundvan. Han blev uppenbarligen mest rädd för plötsligheten, för när rymlingen var kopplad ett bra tag senare och barnet fick hälsa och blev överöst av hundpussar, ja då brydde han sig absolut ingenting.

Jag kunde ändå inte låta bli att påpeka för hussen att det faktiskt är koppeltvång.
Och jag tycker att det hade varit på sin plats med både en ursäkt och ett tack för att vi hjälpte till att fånga in den.
Faktiskt.

1 kommentar:

  1. Helt rätt! Hundar kan slita sig och liknande men att ha hunden lös tex i en park, elljusspår eller dyl är inte lyckat. Det finns hundrädda även om hunden är "såååå snäll".

    Sen så har i alla fall jag olika uppfattning och syn på olika hundraser. Kommer det en schäfer eller amstaff löst springande mot mig så blir jag rädd. Andra hundraser påverkar mig inte så. Det kanske är en jättesnäll schäfer men nej, de blir jag rädda för. Så är det bara.

    SvaraRadera