torsdag 30 juni 2016

Att ha med försäkringskassan att göra

När man tycker sig ha läst på alla regler som gäller runt föräldrapenning och sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst och vab och lägstanivådagar och graviditetspenning, då kan man bli närapå svimfärdig när man får hem ett brev där det står att nej, på grund av ett par datum i oktober har man nu förlorat sin sjukpenninggrundande inkomst. Det innebär också att beslutet om graviditetspenning dras tillbaka.

Och man kan sätta sig ner och läsa igenom alla dessa regler. Igen. Framlänges och baklänges. Och man kan titta på sina utbetalningar och räkna dagar och laddad till tårna kan man ringa till den handläggare som skickat brevet och säga som det är. Jag fattar i n g e n t i n g.

Utan att ens fråga om mitt personnummer (jodå, hon tog det lite senare) vet hon precis vilket ärende det gäller och vad det handlar om och hon är så trevlig och tillmötesgående och efter en stund får jag numret till en annan handläggare, som först inte heller alls förstår vad det handlar om -vilket kan bero på min högst förvirrade förklaring.

Till slut, efter att ha läst igenom saker och ting, blir det tydligen mer begripligt och hon lovar att försöka lösa det så fort som möjligt och kanske en halvtimme senare, då har de två handläggarna pratat med varandra och den handläggare som jag kontaktade först ringer och ber om ursäkt för felet som uppstått.

Det var på onsdagen och föga anade jag då att hela torsdag förmiddag skulle ägnas åt ytterligare trassel. Återigen läste jag på och gick igenom all historik och räknade dagar och hamnade slutligen hos en tredje handläggare. En handläggare som var precis lika trevlig som de två första och som la en massa tid på att lösa det nya problemet.

NU ska allt vara fixat. Det handlade om den däringa mänskliga faktorn, en liten liten miss i höstas hos försäkringskassan som vållade så mycket trassel. Och jag måste ge de fantastiska, tillmötesgående handläggarna en stor eloge -så mycket det betyder att prata med trevliga hjälpsamma människor (jo, det är deras jobb, men jag tycker att man så ofta får höra hur dåliga de är på just det jobbet, och det ryktet stämmer inte alls med min erfarenhet).

Det ska medges att när telefonen sedan ringde på eftermiddagen tänkte jag att jaha, vad är det nu som gått fel. Men nä, nu ska de ärendena vara avslutade. Den här gången var det från sjukhuset i Uppsala som ringde och bokade in oss på ett besök.

TUR att mormorn har varit här under dagen när jag suttit så mycket i telefon. Dessutom lekte hon med barnet medan jag bakade bullar till tvåårskalaset nästa vecka och maken byggde på altanen.
Det är allt himla bra med en toppenmormor! Tycker vi hela familjen.

8 kommentarer:

  1. Att få umgås med sitt barnbarn är en fantastisk gåva. Han har så mycket att ge och att vara mormor med er som familj är toppen. Jag leker och blir serverad lunch och fika. Inte illa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja men så kan man ju också se det :D

      Radera
  2. Så skönt att det löste sig med Fk! Själv fick jag första utbetalningen för någon vecka sedan. (den som jag skulle haft i februari...) Men jag håller med om att de jag varit i kontakt med har varit trevliga. :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, då gäller det att man ändå har så att man klarar sig...
      Vill minnas att det var något strul i början med Noah också. Han hade liksom hokus pokus plötsligt försvunnit ur systemet. Men det löste sig kvickt efter att ha väntat sisådär 300 platser i kö ;)

      Radera
  3. Skönt att det gick bra. Försäkringskassan är som att lära sig ett nytt språk utan stöd av en lärare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det var ju också ett sätt att beskriva det på :D Nu visade det sig att det inte alls handlade om dåligt pålästa regler utan om en miss någon handläggare gjort i höstas (och om att jag faktiskt inte heller hade upptäckt missen).
      Men väldigt väldigt skönt att det ordnade sig förstås. Nu är jag ju garanterad samma fp som tidigare alldeles oavsett, men eftersom vi faktiskt gjort allt för att skydda mitt sgi kändes det rätt olustigt när brevet kom...

      Radera
  4. Trevligt att höra att mina kollegor skötte sig! ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag fick verkligen prata med så himla trevliga handläggare! Det är trassligt när det blir fel någonstans, särskilt när det sker så långt tillbaka... och när olika personer har hand om olika ärenden som i slutändan är beroende av varandra. Det kan ju inte vara ett plättlätt jobb, tänker jag. Men här var det så trevligt bemötande och blixtsnabb återkoppling trots att inte mindre än tre handläggare var inkopplade (+ någon expert? (den första sa att hon hade diskuterat ärendet med deras expert)).

      Radera