onsdag 13 januari 2016

"Nej"

Så var det dags då, för ett-och-ett-halvt-års-besiktning av den lille mannen i familjen.
Vi kan säga som så, att det var mycket... nej.

BVC: Hej på dig! Åh så stor du har blivit och vad du kan gå bra. Pratar du något då?
Barnet: Nej.

BVC: Oj vad fort du byggde upp tornet. Vill du göra det igen?
Barnet: Nej
BVC: Nähä, nej men det behöver du inte. Vi kikar lite på kropssdelar. Kan du visa var magen är?
Barnet: Nej
BVC: Nähä, men var är näsan då?
Barnet: Nej nej!

BVC: Då ska vi se hur mycket du väger. Här ska du få prova att stå på vågen.
Barnet: NEJ!

BVC: Vi måste ju se hur lång du är också. Kan du stå här på fötterna?
Barnet: Näej

Nähä.
Nej men för all del.

9 kommentarer:

  1. Jocke har börjat prova att testa Molly. Teorin går ut på att undersöka om hon har någon tanke bakom om hon svara ja eller nej.
    Jocke: "Molly vill du gå och lägga dig?"
    Molly: "Näh"
    Jocke: "Molly vill du ha en banan?"
    Molly: "Näh"
    Jocke: "Molly vill du titta på Babblarna?"
    Molly: "Hm"
    Jocke: "Molly vill du gå och lägga dig?"
    Molly: "Näh"
    Hon svarar alltid ja på frågan om Babblarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Babblarna är grejor det. Noah brukar svara som han tycker. Alltså "mm" eller "jaa" när han vill... och "nej" när han inte vill. Idag ville han inte... någonting.

      Radera
  2. Tidig trotsålder? Det går ju att utläsa en del mognad av det också.
    Vår son fick göra en motorisk test via dagis (som det hette då). De tyckte att han var lite klumpig. Resultatet blev urdåligt. Han kunde inte hoppa på ett ben och en massa andra grejer - som han gjorde hemma. Vi frågade varför. -Jag ville inte!
    När han ville kunde han vara hur smidig som helst.... Fast jag minns att jag var ganska upprörd då. Speciellt som fröknarna trodde att han skulle få det svårt i skolan. Fel det med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Något motoriskt test har jag aldrig varit med om på förskolan -sådant överlåter vi till BVC. Däremot har jag pratat med föräldrar om att uppmuntra och utmana barnen mer motoriskt.

      Kanske en utvecklingsfas, men jag tror att han helt enkelt inte ville :)

      Radera
  3. Det kanske beror på hur man ställer frågan också?

    Jag skulle nog också protestera om någon okänd började fråga en massa ;-)

    Men de är väl vana. Blev det "ombesiktning" eller fick ni ok och ses vid nästa koll?

    :-))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, han blev förstås godkänd. Hon fick förlita sig på mamman och vägde och mätte gjorde vi så klart trots att barnet helst avstått :)

      Radera
  4. ...och jag känner igen! I sådana sammanhang har mina killar varit allt annat än samarbetsvilliga. Alltid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas ju på ett något bättre samarbete i framtiden ;)

      Radera