tisdag 19 januari 2016

Dagliga charader

Ett och ett halvt år är en fantastisk ålder.
Och den här mamman och pappan övas dagligen i charader. 
Det finns sååå mycket den lille mannen vill berätta... med sitt ännu ganska begränsade ordförråd. Han kombinerar därför aktivt de ord han kan verbalt, de ord han kan på teckenspråk, imitationer av hur saker låter och egenpåhittade tecken. Det är egentligen grymt fascinerande, det här med språkutveckling. Och kommunikation.

Som exempel kan vi ta tjugondag Knut när vi under dagen kastat ut granen. När pappan kommer hem på kvällen blir han insläpad av barnet i vardagsrummet.
"Där nej" (pekar på den nu tomma platsen där granen stått)
"Mamma. Ute." (Pekar på balkongdörren och vrider med handen som man gör när man låser upp den)
"Borta" (slår ut med armarna)
Så springer han tillbaka, ställer sig mitt på golvet och pekar med fingret in i handflatan. 
"Aj aj"
"Där" (pekar på golvet, men ställer sig sedan upp och vrider med handen samtidigt som han låter som ett litet monster)

Ja, vad han berättade var förstås att mamma burit ut granen. Att det blev barr som sticks på golvet och att vi fick dammsuga. Det ser ut som en monolog, men i själva verket stannar han upp så att man får sätta ord på det han sagt efter varje "mening". Gissar vi rätt bekräftas det med ett "mm" och så fortsätter historien. Gissar vi fel får vi ett "nej" och så upprepas exakt samma ord och tecken igen.
Bara för mamman eller pappan att gissa vidare ;)

10 kommentarer:

  1. Det är ju faktiskt helt fantastiskt att en så liten en kan berätta så. Livets magi. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att det är så intressant, det här med språkutveckling!

      Radera
  2. Tänker genast på när man använder teckenspråk tidigt hos barn som tex downs syndrom för att deras språkutveckling ska komma igång. Är det inte så? Eller barn som är döva eller hörselskadade. Det är också ett språk.

    Måste vara som en liten show varje gång han ska berätta något! Härligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är aldrig fel att arbeta med tecken -de små barnen har ofta lättare att tidigt teckna än att formulera ord. På förskolorna använder man ofta tecken som stöd och så har vi till viss del även gjort här hemma. Därför kombinerar barnet tecken med verbala ord (och egenpåhittade tecken).

      Radera
  3. U n d e r b a r t! Sånt där man har ju glömt att man själv varit med om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag kan tro att det är mycket man glömmer och egentligen skulle vi kanske vara bättre på att filma...

      Radera
  4. säger som Elisabet: Vilka flashbacks jag fick nu! Jätteroligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland känner jag mig precis hur korkad som helst och fattar absolut ingenting trots att han alldeles uppenbart verkligen försöker förklara :)
      Vi följer förstås barnens språkutveckling på förskolan också, men där blir det inte alls samma sak. Jag tror helt enkelt inte att tiden finns att fånga upp allt barnen försöker uttrycka.

      Radera
  5. Härligt när de fattar att de kan kommunicera!
    Ungefär så där pratar jag och diskuterar med mina nya elever...

    SvaraRadera