måndag 23 november 2015

Mitt-på-dagen-stunden

Den är som nästan lite helig, den här mitt-på-dagen-stunden. När barnet sover middag och man kan göra precis vad man vill.  I lugn och ro!
Man kan slå upp sin studielitteratur och datorn. Göra sig en kopp te och kanske slå på stort -ta en kaka. Och ägna en hel timme åt att läsa och skriva. Helt utan avbrott.
Det är inte att förakta ;)

Ärligt talat förstod jag nog inte att uppskatta sådant innan jag fick barn. En pluggtimme under dagen. Att inte behöva akta temuggen. Hela tiden. Eller att faktiskt kunna gå på toaletten ensam.
Det är inte gnäll, absolut inte. Mer ett konstaterande. Eller en insikt.

4 kommentarer:

  1. Vet vad du menar. Blev snuvad på min stund idag eftersom NÅN vägrar somna. Känner mig gnällig. 😓

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snopet! Det är en viktig timme, den där :D

      Radera
  2. Min första sov väldigt kort stund på dagen. Den andra sov två långa stunder varje dag i ett helt år. Men när jag bar hade första, var vi två mammor i trappuppgången med jämgamla flickor, så vi turades om att ha båda nån timme ett par ggr i veckan. Det var vilsamt. Hur mycket man än älskar så blir man trött och behöver andas i ensamhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men det är värt mycket med en liten paus. Än om det bara är ett barn och absolut inte jobbigt kräver det ändå konstant närvaro. Jag har nog för övrigt alltid varit beroende av små pauser. Inte att lägga mig på soffan utan att komma ifrån, om så bara några minuter, och göra något annat.

      Radera