lördag 31 oktober 2015

Stugfrukost

I morse trotsade vi förkylda kroppar, jag petade i mig ett par alvedon, och så for vi till det gamla soldattorpet igen. Lite kyligare i luften och lite varmare klädda.

Hurr burr, maken försökte sig på att tända en brasa. Åh så gott det luktade när elddoften spred sig!
Elektricitet och vatten finns där inte.
 Tänk att det har bott en familj här. Jag funderade på sådant som hur många barn de hade och att där ändå var ganska stort och fint. Maken replikerade genast att de förstås inte hade tapeter på väggarna och att golven inte såg ut då, som de gör idag.
 Efteråt vevar vi igång någon form av ljudlåda utanför torpet och lyssnar på hur där var förr. Ja, var de hämtade vatten till exempel. Och vad ängsmarken betydde. Sådant.

Stugtomten är inhägnad och eftersom det inte är några andra där får Cosmos springa lös. Det har han absolut inget alls emot :)
 Men korna lyste med sin frånvaro och kohagen visade sig vara riktigt riktigt stor. Det blev en lång bit att gå...
 ...innan vi tillslut hittade "mu" :)
Väl hemma igen gick den skruttiga mamman och lade sig och sov i inte mindre än fyra timmar.
Nu är det dags att fara och fylla på godisförrådet ifall det kommer några spöken på visit under kvällen... Någon här hemma har som liksom känt att det där godiset behövde provsmakas. Ordentligt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar