lördag 20 juni 2015

Midsommarafton

Det är midsommarafton. Förmiddag.
Det är tio grader och det är ett kort uppehåll i regnvädret som pågått hela natten.
Jag susar fram på åttiovägen, i Saaben som faktiskt inte gick igenom besiktningen i veckan. Ombesiktning inom en månad.
Lite sol lyser upp över åkrarna, trots att himlen är alldeles svart. Dikena kantas av hundkex och lupiner. Det är alldeles vansinnigt vackert!

Trist bara att det är just till veterinären vi är på väg. Med Cosmoshunden igen.
Cosmoshunden som blivit allt sämre under torsdagen och som på fredag morgon absolut inte vill äta sin frukost. Helst inte ens kliva ur sängen faktiskt.

Det är midsommarafton och jouröppet och bara ett par till hundar på plats. Alldeles öde känns det, om man jämför med hur det brukar vara vanliga vardagar. Och Cosmos får en snabb rutinundersökning, det sätts kanyl, tas ytterligare ett par prover och därefter får han stanna för dropp och intravenös medicinering.

För vår del innebär det att jag kan vara med på eftermiddagens midsommarfirande.
Observera den blå himlen just som det är dags att dansa runt stången!
 Fast sonen brydde sig varken om dansande barn i flera ringar eller alla människor. Han tog sin pappa i handen och gick på egen tur... till staketet som det växte mossa på. Det var grejer det ;)
 Sedan for vi vidare till familjen A i Kumla. Grillat stod på menyn. Hungriga barn...
 Mat, prat och en väldig massa lekande! Alltid kul med nya leksaker och så himla praktiskt när allt är småbarnsanpassat!
Sonen hoppade över eftermiddagssovningen och höll ändå igång fram till läggdags.

Klockan åtta på kvällen fick vi hämta ut en betydligt piggare Cosmoshund. Nu hålls tummar och tår för att det här var sista gången han behöver läggas in! Idag har han till och med galopperat runt i trädgården :)

8 kommentarer:

  1. Låter som att det trots allt blev en bra midsommar. Nu hjälper jag till att hålla tummarna för Cosmos!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var ett alldeles lagom midsommarfirande. Och så roligt för Noah med lite andra barn :)

      Radera
  2. Måste kännas ledsamt när Cosmosen' inte mår bra! Läst ikapp vad som hänt. Hoppas nu bara att det fortsätter går åt rätt håll!

    Klia honom lite bakom örat från mig!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är klart att det är trist när han inte mår bra, men det börjar kännas som om vi är lite härdade vid det här laget. Nu mår han i allafall bättre och det är förstås toppen :)

      Radera
  3. Jag tycker inte att det är länge sedan som barnbarnet var lite blyg och tveksam till midsommardansandet - sen några år otroligt entusiastisk, för att i år vara ytterst tveksam till om det skulle vara för pinsamt... Hon offrade sig till slut "för mormors skull" men jag såg nog att hon tyckte att det var jättekul. När hon sen såg sin nästansyssling fortsatte hon utan mormor. Jag anar ändå att det var sksta gången. Nästa år är hon ju tonåring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att hon vågade i år -det är nog inte jättemånga tolvåringar som är så trygga i sig själva.
      Jag räknar kallt med att sonen ska vilja vara med nästa år. Han får allt ta sitt ansvar så att mamman får dansa runt stången ;)

      Radera
    2. Det är inte alls min sak att komma med diagnos för Cosmos men eftersom en väninnas hund nyligen råkat ut för en för mig helt okänd sjukdom där symptomen liknat din Cosmos så undrar jag om din veterinär har pratat med dig om Autouimmun Hemolytisk Anemi? Eller är man helt säker på att det embart är sköldkörteln som spökar? Vill inte alls skrämmas med detta eftersom det är en allvarlig sjukdom men det kan ju vara bra att veta om. Den är faktiskt vanligast hos cockerspaniel men också hos pudel som jag och min väninna har så jag har läst på. Hoppas att det snart blir bättre och att han blir sitt pigga och glada jag igen!

      Radera
  4. Monet; Det finns så mycket konstiga sjukdomar. Och Cosmos symptom stämmer ju överens med väldigt många av dem :) Han har, sedan ett par år, en ovanlig diagnos på njurarna. Nu vet man att det, den här gången, är Hypothyreos, dvs att sköldkörteln tillverkar för lite thyroxin. Han har fått medicin som ersätter den minskade produktionen av hormonet och mår mycket mycket bättre. Det kan dock ta fyra månader innan pälsen har återhämtat sig, men det gör förstås absolut ingenting, bara han mår bra :)

    SvaraRadera