måndag 1 juni 2015

Lite action en måndagseftermiddag

Just som vi har satt oss, alla barn och mammor och pappor på Öppna förskolan, ringer brandlarmet.
Högt.
Barnen ser mest lite förvånade, undrande ut. Söker sina föräldrars blickar. Ingen blir ledsen.
Ja, så blir det att trycka fötterna i skorna och att riva åt sig ytterkläderna. Bvc-sköterskorna i blåa rockar och barnmorskorna kommer skyndande för att se om det behövs hjälp.
Vilken utmärkt övning de får på köpet, hinner jag tänka.

Sonen tyckte att det var en himla spännande aktivitet. Väl ute satt han på min arm och såg sig omkring med stora ögon. Pekade på både människor och brandbilar.
"Titta!" och "Dä?"




2 kommentarer:

  1. Det är nog vi vuxna som överför rädslorna kanske ..., underligt att inget av barnen blev förskräckta?
    Men härligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag har funderat flera varv på varför inget barn blev ledset. Kan det kanske vara att samtliga hade sin största trygghet, mamma eller pappa, alldeles intill sig. Vi satt ju och åt mellanmål...

      Radera