tisdag 5 maj 2015

Håll i hatten det har gått nio bloggår!

Tänka sig att jag ju missade bloggens nioårsdag.
Nästa år är det tioårsjubileum minsann.
Ja, det är det väl kanske egentligen redan i år eftersom jag började lite försiktigt på annan domän, men den bloggen finns inte kvar... och hade väl knappt heller några läsare.

Det har hänt rätt mycket under de här nio åren. Bloggen har bytt läsarkrets allteftersom den bytt tema.  Först gällde det som liksom att ha någon form av intresse för hästar eller livet på landet. Idag handlar det mest om barn, barn och barn. Som livet är just nu. En trogen skara läsare finns också kvar :)

2006-05-02
jobbade jag i Sigtuna, men var i Karlskogaland på besök över Valborg.
Lurvig och jag gick på promenad i Bullerdalen.
2007-05-01
hade vi familjedag på jobbet. Temat var Disney och många hade lagt ner mycket jobb på sina kostymer. Över 600 personer i publiken, har jag skrivit. Och vi hade en käpphästkadrilj med 105 barn som prickiga dalmatiner... Det var de som senare samma år uppträdde i Globen.
Dagen efter fick jag nyckel till min nya lägenhet och flyttade in till Sigtuna efter att ha bott precis vid stallet.
2008-05-04
har jag som just fått besked om resultatet på högskoleprovet, letar lägenhet i Örebro med rätt dålig framgång och dagmatte åt Lurvig med precis lika dålig framgång.
På kvällen har jag en liten hopptävling med trettio barn. Det gick visst bra, var mycket publik-föräldrar och släkt- och hon som var jag som var ridfröken tyckte att det var jättekul.
Ja, man får ju hoppas att barnen också tyckte det :)

2009-05-04
är det fullt upp. Jag har firat Valborg med goda vänner, varit i Sigtuna över dagen på familjedag, gått på Big Comedy dagen efter och nu gläds jag åt att delkurs fyra ska börja. Kurslitteraturen är underbar! Att jag läser kursen med min blivande man har jag då ingen aning om. Pentax-kameran som varit en trogen följeslagare, försvann på en toalett på universitetet och nu försöker jag bli sams med en Minolta. Det går inte bra.

2010-05-02
hade vi haft vårt "extrabarn", fröken L hos oss under helgen. Vi hade varit iväg till både stadsparken och på födelsedagsfirande. På söndagseftermiddagen skulle hon åka bussen hem till Linde -ja vi var med och vinkade av henne förstås.
Lurvig skulle till veterinären dagen efter. Jag förstod att vi skulle bli tvungna att höja dosen på medicinen. Igen. Efter varje kort liten promenad hade vi öppna sår att ta hand om.

2011-05-02
har kattdamen Chipper legat i fåtöljen och Chatter, som då fortfarande var rätt skygg, gömt sig uppe på vitrinskåpet. Alltmedan vi varit på universitet, han som då var sambo, också har vickat som lärare och jag har vickat på fritids. Lurvig är numera änglahund <3 p="">
2012-05-01
är vi på grillpremiär hemma hos familjen V.
Dagen efter ska jag återigen vakna med hög feber, men det är jag ännu lyckligt ovetande om. Att börja arbeta på förskola satte immunförsvaret på prov. Turligt nog blir jag frisk i god tid före vårt stundande bröllop.
2013-05-01
har vi under förmiddagen varit i Trystorps ekäng tillsammans med vännerna Tommy, Erika och Anna. På eftermiddagen är jag, maken och Cosmos på utflykt till Göljebäcken. Att vi fem månader senare kommer att vara husägare och få betydligt närmare till ekängen vet vi ännu inte.
2014-05-03
grillar vi hemma hos familjen V igen. På plats är även familjen C och vi träffar lilla Molly för första gången. Bloggrubriken är En framtida Prickenpolare?.

2015-05-02
har sonen besök av sin farbror som har levererat en ros.
Jag är för övrigt föräldraledig och tycker att livet är helt underbart!


Jag har nog utvecklat ett bloggberoende och tycker att det är ett prima sätt, både att få utlopp för skrivklådan och att göra något med bilderna. Som en superbonus har det också blivit som en stor bloggfamilj med flera nya kontakter runt om i landet. Flera har vi ju faktiskt hunnit träffa på riktigt.

Så hipp hurra för bloggen såhär några dagar i efterskott!
Och stort TACK till alla er som läser och kommenterar -det är som det som ger fortsatt motivation att skriva :)

(och en liten eloge till er som tog sig ända hit till botten av inlägget!)

17 kommentarer:

  1. Jag har nog varit med ända från början! Nu först slog det mig att fröken L inte längre nämns i bloggen! Och han är ju bara helt underbar er lille N!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, det var en härlig tid, men hon var ju bara till låns :) Någon gång i framtiden skulle jag kunna tänka mig fosterbarn.
      Som mamma tycker jag ju förstås att han är alldeles fantastisk, så där som mammor gör ;)

      Radera
  2. Kanoninlägg. Tänk vad liten hon varit.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller på med fotoboken för 2014. Åh så små de var och åh så svårt att välja ut bilder!

      Radera
  3. Grattis! Och vilken rolig idé att plocka ut en dag från varje år! Då ser man ju verkligen hur det förändras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det Har ju hänt en del... Gissningsvis blir det inte lika händelserikt de kommande nio åren... Det blir mest barnet och blommor i trädgården ;)

      Radera
    2. Hehe, säg inte det! ;-)
      Ser att jag i juli bloggat i 10 år. Det är rätt imponerande ändå att ha hållt igång ett bloggande så länge. Och givande att titta tillbaka på det. När man skriver är man ju i nutid och tycker att det är som det är, allt är så självklart vad gäller det man skriver om. Men när man blickar bakåt ser man så mycket som ändå händer medans åren går... och det som är självklart idag är inte lika självklart om ett år typ :-)

      Radera
  4. Så fint skrivet! Blir smått rörd här :-)

    För min del är det åtta år ganska så precis nu. Samma här att det numera blivit en liten skara läsare och några få bloggar som jag regelbundet följer som "vänner" därute.

    Min blogg har nog också ändrat sig. Svårt att sluta det har jag märker jag.

    Hurra på nioårsdagen :/))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då och då tittar jag in på besöksstatistiken och förvånas över att det ändå är såpass många läsare. Tittar man flera år tillbaka var det tvärtom, betydligt fler kommentarer och färre läsare.
      Jag har, hur som helst, inga intentioner att sluta skriva...och det tycker jag absolut inte att du ska ha heller :)

      Radera
  5. Ja, jag tror att jag har varit med rätt länge och läst här hos dig, men kommer inte ihåg när och hur det började - det vet man ju knappt -? Och det är trivsamt med såna som man läst hos en lång tid .., jo, det tycker jag .., det känns hemtamt och jag tycker om din blogg och livet som du berättar om.

    SvaraRadera
  6. Ps. Extra roligt är det ju att du håller på, nu när så många har slutat att blogga. När jag tittar i min länklista är det flera som inte skrivit på månader och då förstår man ju att det här med bloggeriet, nog är på utdöende, det tror jag. Själv tittar jag in hos dom som har uppdaterat, men det håller inte på vara så värst många ,-) Ds.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag rensar då och då i länklistan, men det tar emot att plocka bort en del. Jag hoppas ju att det ska dyka upp ett inlägg :)
      Flera har ju gått över till instagram, men jag tycker verkligen inte alls att det är samma sak.
      Och jag märker att jag själv blir allt sämre på att kommentera. Ofta för att jag läser inlägg på paddan eller mobilen, och tycker att där är mer omständigt att skriva en kommentar...

      Radera
    2. Grattis till nio år! Jag tror jag har följt dig sedan starten för jag känner igen de första blogginläggen. Ja tänk så mycket som händer under nio år.

      Radera
    3. Det har hänt väldigt mycket. De första inläggen har nog kommit i repris några gånger :)

      Radera
  7. Det påminner mig om att min blogg firar tio år snart! Tack.
    Jag hittade nog till dig gansk snart, eller du till mig. Fast jag minns att jag inte hade så mycket att kommentera om hästar och hund. Enklare nu...
    Grattis till ett lyckat bloggande och att livet har blivit så bra för dig och familjen!

    SvaraRadera