lördag 2 maj 2015

En dröm

Ja hjälparns, nu kan man undra om snart nio år i bloggvärlden blivit för mycket för mitt undermedvetna.
Jag drömmer aldrig, inte som jag minns i allafall. Men i natt har jag drömt minsann. Varken läskigt eller spännande, bara en dröm.
Jag, maken och min mamma var i en leksaksaffär. Egentligen bara för att titta, men jag var allt sugen på att köpa något också. Expedierades gjorde vi av inte mindre än tre andra bloggare (vilket kändes lite jobbigt eftersom vi egentligen inte skulle ha något). 
Väldigt kort sammanfattat var, i min dröm(!), Monet en väldigt rättfram säljare, Ulrika en väldigt mjuk inlyssnande säljare och Elisabet pratade med maken och mamma om allt annat än varorna.
Huruvida vi köpte något förtäljer inte historien...

Idag är det lördag. Ring så spelar vi och frukost på sängen. 
Gråväder.
På schemat står bullbak och besök av makens bror. 
Efter redan två lediga tillsammansdagar känns det som om detta är en riktig bonusdag :) 

14 kommentarer:

  1. Åh, man känner sig hedrad att få delta i Madames drömvärld! Rättfram och allt. Roligt med drömmar. Funderar man några varv extra kommer man alltid- förr eller senare - fram till vad de symboliskt står för.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag drömmer ju som sagt aldrig och är förvisso rätt bra på att analysera... men kanske inte just drömmar :) Lite lustigt kändes det i alla fall när jag vaknade.

      Radera
  2. Haha!! Vad roligt!!
    Jag drömmer väldigt mycket, det är som att ha ett extraliv där jag får vara med om helt galna saker. :-D
    Madrömmar med, men det får man väl ta. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mardrömmar är jag förstås glad att jag slipper... men ska det vara så här snälla (och konstigt roliga) drömmar skulle jag gärna minnas fler :)

      Radera
  3. Apropå leksaksaffär, tilltalar den franska doudoun den lille Noah? Ska det bli en sådan värd namnet i Frankrike är det den enda mjukisgrej som läggs vid barnet i sängen eller vid andra sov- och mysstunder. Man tränar in snuttefiltssyndromet eller övergångsobjektet som man är noga med här. Hur tänker man i Sverige idag?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bland föräldrar runt om mig talas inget om övergångsobjekt överhuvudtaget och jag tror inte heller att det är något som tränas in utan det pratas snarare om huruvida barnen "väljer" eller "tar till sig" något särskilt. Från bvc tipsas det att lägga en t-shirt eller något annat som mamman har haft nära sig och som luktar mamma. Över huvud taget trycks det mycket på vikten av föräldrarna och närhet. En kvinna vid namn Louise Hallin, leg psykoterapeut och barnmorska, talar väldigt varmt om just närheten och att låta barnet bestämma takten, och hon når ut på många sätt genom podcasts, specialistrådgivare på radio p4 och tv4. Jag tror också att hon föreläser...
      Jag har komponerat ett blogginlägg i huvudet om hennes råd många gånger. Det där ligger mig varmt om hjärtat, men till och med jag tycker att det ibland blir bortom rimlighetens gränser...

      På förskolan förespråkar vi att barnen har med ett gosedjur /snuttefilt när de börjar och när barnen där blir "tvångsseparerade" från sina föräldrar tar de ofta till sig det som då blir övergångsobjekt utan föregående träning. För en del barn blir snutten då viktig även hemma, för andra är den jätteviktig enbart på förskolan och får ligga kvar på hyllan över natten.

      Noah har haft sin doudou i såväl vagnen som i sängen och i bilen, men under skåneresan fick han tag på sin ko (som inte alls är mjuk) och satt med den nästan hela vägen. Numera har han både doudoun och kon i sängen, men bryr sig inte jättemycket om någon av dem -i sängen sover man ju ;) Kanske kommer han att ta till sig ett övergångsobjekt mer specifikt när han så småningom flyttar till eget rum eller börjar i någon form av barnomsorg?

      Radera
  4. Jag drömmer ofta och livligt. Ibland är jag trött redan när jag vaknar. Tur att jag inte var inblandad här.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, nä jag vet inte alls varför det var just de tre. Nog för att jag var runt och läste lite bloggar under kvällen, men jag tror inte ens att jag var hos alla tre just den dagen...
      Det sägs ju att man alltid drömmer även om man inte minns det efteråt. Huruvida det stämmer har jag ingen aning om.

      Radera
  5. Jaså, jag undrar just vad vi pratade om ,-))))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag minns faktiskt inte, men det var säkert om vilken tumme som var överst eller stjärntecken eller placering i syskonskaran... eller kanske det där med trivsel på en skala mellan ett och tio ;))

      Radera
  6. Inget av mina tre barn har haft någon slags snuttefilt .., möjligen en liten nalle någon gång.
    Nackdelen är ju om den kommer bort. Oj, så många kallsvettiga föräldrar som kommit inrusande i affären någon dag senare än när dom handlade .., i jakt på en liten tygbit/snuttefilt som trillat ur vagnen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kan bli svettigt värre :) På jobbet får barnen enbart ha sin snutte när de ska sova eller om de sitter i soffan. Risken är ju annars att de förläggs någonstans eller, hemska tanke, att något annat barn tar i den.

      Radera
  7. Ja det var ju en härlig dröm :-)

    Jag var ju på en sömnföreläsning för ett tag sedan. Föreläsaren ansåg inte att drömmar är hjärnans sätt att göra back up och bearbeta vilket jag trott.
    Han sa att drömmar är mest ungefär som sammelsurium i våra hjärnor.

    Oki, vem vet. Oavsett så kan det bli kul ibland :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, ja jag trodde också att det var någon form av bearbetning... fast var jag har fått det ifrån har jag alls ingen aning om.

      Radera