söndag 18 januari 2015

På kaninbesök

När jag vandrar den dagliga bloggrundan inser jag att jag missat Ett Foto I Timmen för tredje gången i rad. Jag kommer starkt i februari...
Idag har vi hur som helst haft söndag. Maken är åter frisk och vi for på besök hos en gigantisk kanin av en ras jag inte minns vad den hette. Eller ja, egentligen var det två kaniner och lika egentligen var det ju inte främst kaninerna vi besökte utan deras matte.
Jag har liksom aldrig umgåtts särskilt med kaniner och tycker att de mest verkar ha starka bakben och vassa tänder och jag har absolut ingen aning om hur man ska läsa av dem... men de här var fantastiskt snälla. Sonen var supertrött och föga imponerad, men mamman var desto mer fascinerad!

De skuttade runt fritt i lägenheten och var verkligen inte värst stressade av sig.

Så mjuka och fina!

7 kommentarer:

  1. Ååååh!! Sista bilden är ljuvlig!!

    SvaraRadera
  2. Vi hade en svart kanin i något år (blev tagen av räven som slet upp uteburen). Jag hade hoppats att lille Chico skulle bli en tam liten kompis, men icke. Han brydde sig inte om oss alls,var bara intresserad av att gnaga på sladdar. Inte blev han rumsren heller...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet att jag tjatade om kanin som barn. Tillslut fick jag en hamster... och den levde nog lite lagom länge. Egentligen har jag aldrig varit värst förtjust i kaniner.

      Radera
  3. Vilka vackra kaniner! Är det inte någon sorts vädurskanin, de som har hängande öron?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket möjligt. Kaniner är verkligen inte alls mitt område. Det var hur som helst den största kanin jag någonsin sett!

      Radera
  4. Som ett gosedjur ...., en sånt man vill sitta och hålla i famnen och stoppa in näsan i pälsen och ....

    SvaraRadera