onsdag 28 januari 2015

Att läsa

Vi började läsa för sonen redan när han var två månader. Eller läsa och läsa, mer prata om mönstren. För det var så det började -böcker med tydliga mönster och kontraster. Och han var mycket fascinerad.
Sedan har det övergått till böcker med tydliga bilder och klara färger. Den fasen är vi fortfarande i. Men nu har vi även glidit in på ljud. Böcker som låter när man lyfter på en flik eller trycker på en knapp. I boken nedan letar man efter djur bakom flikarna. Vi läser den flera gånger om dagen.

Varje kväll bäddar maken och sonen ner sig i soffan och läser. Det ser så mysigt ut!
Jag tror inte att det går att ha för mycket böcker. Inte för mycket bra böcker i allafall :)

15 kommentarer:

  1. Redan försjunken i en bok! Ska bli spännande att följa den utvecklingen (också). ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det ska bli kul att se om han fortsätter att tycka att det är lika roligt :)

      Radera
  2. Jag håller verkligen med dig; man kan aldrig ha för många böcker! Det gäller både barn och vuxna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut. Men det är också lätt att samla på sig en massa böcker som bara står. Som vuxen läser man ju sällan om samma bok många gånger.

      Radera
    2. Det är väldigt lätt att samla böcker. Jag tillhör den kategorin. Jag försöker att bära iväg de som jag inte vill läsa om eller behålla av andra skäl till loppis. Slänga böcker kan jag inte alls!

      Radera
  3. En stor del av mina finaste minnen är alla de stunder då mormor läste högt för mig när jag var liten. <3 <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag minns när farmor kom på besök från skåneland. När man vaknade på morgonen sprang man bums ner till henne i gästrummet och hon ordnade så mysigt med täcket så att vi kunde sitta på var sida om henne och titta på bilderna medan hon läste.

      Radera
  4. Instämmer. Jag minns inte mycket av läsande för mig .., men det lär ha gjorts, däremot minns jag grannfrun Margareta vars dotter jag lekte med ..., åååå, denna underbara Margareta bjöd oss rakt in i böckernas värld och vi fick sitta uppkrupna i soffan med hon högläste och läste BRA!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte heller jättemånga läsminnen hemifrån, men jag vet att det lästes mycket. Vi var regelbundet på biblioteket och det rådde aldrig någon brist på böcker hemma.

      Radera
  5. Bland det bästa du kan göra för din pojke. Är själv uppvuxen med mängder med böcker och sagoläsning, har läst högt för de egna barnen varje kväll, under eftermiddags- och amningstiden och ser till min glädje att de själva för det vidare. Plus är lika litteraturälskande som jag nu i vuxen ålder. Mina barnbarn får numera bara böcker i present av mig, de små också sådana roliga som din pojke har. Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag tjatar om vikten av läsning på varenda utvecklingssamtal på förskolan. Är det något forskarna är eniga om så är det ju hur bra det är med böcker i hemmet och hur viktigt det är att läsa för barnen. Dessutom älskar jag själv böcker...

      Radera
    2. Vad härligt att få en sådan uppväxt. Och det ser verkligen mysigt ut. Vi har också läst mycket för våra barn och det har de med sig ut i livet. Alla tre tycker om att läsa.

      Radera
  6. Har precis samma minnen som Ulrika. Mormors sagor var absolut bäst. Hennes inlevelser o glädje att få läsa för oss skulle ja göra vad som helst för att få uppleva igen.
    Har för mig Ulrika att vi prata om det i somras.
    Ja läser ff för mina barn även fast de är 14 o 17 år. Vi läser varsin sida. Just nu är det Harry Potter. ..för 4 gången ...Lillkillens val.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag har fortfarande inte läst Harry Potter-böckerna... Men det blir garanterat så småningom. Om inte annat så när sonen blir lite äldre :)

      Radera