fredag 12 september 2014

Egentligen är fredagar mormorsdagar, men eftersom mormorn skulle på annat äventyr dök hon upp en sväng igår kväll istället.
"Nämen, du vill ju stå!" säger mormorn till Noah. Det är nämligen just vad han vill. Krokigt och vingligt, men upp ska han.
Det är helt otroligt hur mycket som händer utvecklingsmässigt med små bebisar. Det är också helt makalöst hur fort en liten människa kan växa av en slurp mjölk ungefär var tredje timme.

Ett litet mirakel är just vad det är!

6 kommentarer:

  1. Mmmmm.... Jag kan ju riktigt känna motståndet i de små benen som absolut ska försöka stå. Vilken kraft och energi det finns där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, han är ju bara två månader än, men rackarns så envis. Krokigt och vingligt men övning ger färdighet.

      Radera
  2. Det är ett ävntyr att följa sitt barns utveckling och det avtar inte för att de blir vuxna har jag upptäckt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ska det fortsätta att gå så här fort är han snart vuxen ;)

      Radera
  3. Gissa vem som njöt?! Visst är hela han ett underverk!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den partiska mamman håller ju förstås med den partiska mormorn :)

      Radera