måndag 31 mars 2014

Hullerombuller

Måndag kväll.
Medan jag står på handikapptoaletten, försöker hälla vätska från en mugg till ett smalt rör, nästan blir fnissig och sneglar uppåt taket för att se om där sitter en dold kamera, tittar maken och fru barnmorska på väderleksrapport i datorn. Upplyser mig, när jag kommer tillbaka, om att det ska bli fortsatt fint väder.

Inte långt tidigare hade, på mig, ett finfint blodtryck uppmätts. Och finfina hjärtljud på Pricken. Och mått som ledde till en liten punkt alldeles exakt mitt på en kurva. Ja och så väldigt mycket mindre bra blodvärden -då har jag något att skylla det dåliga flåset på ;)

Så värstens mycket bilder lär det för övrigt inte bli, den här veckan som bestämt ska bjuda på fint väder.
Fram till påsk blir det mestadeles lååånga arbetsdagar. Sjutton utvecklingssamtal kvar. Apt utöver det.
Funderar lite, eller mycket, på hur andra löser det här med att föräldragruppen är förlagd på bästa arbetstid.

Samtidigt pratar man på teve om det att fyra barn förlorat sin pappa eftersom han höll på fel (?) fotbollslag.
Maken grillar och bjuder på semla och halv åtta är det ännu ljust, koltrasten tjoar på ikapp med bofinken.
Hullerombuller.

11 kommentarer:

  1. Härligt att höra om Prickenkontrollen. Lite blodpudding till middag då och då...? Eller?

    Ja det är så tråkigt att någon blir misshandlad och dödad pga fel lag. Men jag har också tänkt om.det gav lika stora rubriker, manifestationer och debatt på tv för varje kvinna som blir misshandlad och mördad av sin man i det här landet? Det är tragiskt det som hänt men mina tankar har gått så ikväll.

    Hoppas veckan flyter på bra! Hur länge till ska du jobba?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blodpudding äts här flera gånger i veckan. Så även broccoli och en större mängd solroskärnor samt mindre trevliga järntabletter... fast själva kärnvärden var visst rätt bra?

      Och sådär kan man förstås alltid tänka, för det finns nästan alltid större sammanhang. Jag tycker hur som helst att det är bra när många människor går ihop mot våldet. Alla sorters våld...

      Jobba ska jag göra till slutet av maj.

      Radera
  2. Kloka tankar från dig Turtlan, även det inte förtar bedrövelsen med den ihjälslagne mannen.
    Och här satt pv igårkväll och skrev omdömen på datorn .., det är mycket nu i skolvärlden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och maken har fullt upp med att rätta nationella prov... Om vi säger som så, längtas det en del till sommarlovet ;)

      Radera
  3. Vilket program har du använt för att sätta ihop dina tre bilder ovan

    SvaraRadera
  4. Här har jag tjugofyra individuella utvecklingssamtal kvar. Men åtgärdsprogrammen är skrivna och utvärderade och alla IUP-er klara. Puh! Skönt att jag har en kollega att dela det hela med. Påsklovet hägrar.

    Håller med om dina och Turtlans tankar kring våldet. Visst finns det alltid olika perspektiv och "större sammanhang" att förhålla sig till men till sist är det ändå alltid människor det handlar om som drabbas och våld är alltid så skrämmande och otäckt. Så länge vi reagerar och tar avstånd ifrån sådan här handlingar är vi människor som inte tappar kontakten med våra känslor och blir avtrubbade inför våldet.

    Ha det bra och sköt om er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här löste vi av varandra med utvecklingssamtalen. Maken är precis klar med sina och då tar jag vid. Påsklov får ju bara hussen och hunden, och det är nog välbehövligt. Själv ser jag fram emot lite röda påskdagar!

      Radera
  5. Har du sjutton utvecklingssamtal? Hur kommer det sig? Delar ni inte på utvecklingssamtalen på avdelningen? Jag tycker att jag har fullt upp med mina sex. :-P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dels arbetar vi inte avdelningsvis utan som ett helt arbetslag över huset med precis allt utom vid maten. Det har varit toppen för både barn och personal. Sedan är vi beordrade att sitta två på utvecklingssamtalen och försöker att uppfylla det så gott det går. Dessutom finns önskemål, också uppifrån, att en förskollärare ska sitta på varje utvecklingssamtal. Det håller vi inte lika hårt på eftersom vi inte är så många fsk-lärare i år, men... tja det var så det blev. Arton samtal har jag, men efter nästa vecka, om nu alla kommer som de ska, har jag bara tre kvar :)
      Samtalen i sig har jag absolut ingenting emot. Det är rätt bra att få lite barnfri tid med föräldrarna. Däremot tar det förstås en väldig massa extratid.

      Radera
    2. Spännande. :-) Då förstår jag, det är ju lite olika. Vi är två på vissa utvecklingssamtal men för det mesta ensamma. Men vi är ju å andra sidan sex förskollärare och en barnskötare på huset.

      Radera