torsdag 5 december 2013

Om förskolans del i PISA-rapporten

Ojsan hoppsan. En PISArapport med fortsatt försämrat resultat. Vi kan läsa krönikor om hur svenskarna sitter längst bak i klassrummet och fingrar på sina mobiler, alltmedan de asiatiska länderna sitter längst fram och viftar med uppsträckta händer. Man söker efter svar och beskyllningar haglar åt höger och vänster. Vems fel är det?
Björklund skyller på den tidigare röda regeringen och menar att hans reform ännu inte syns.
Oppositionen skyller på Björklund som har misslyckats.
Så kallade experter, bland annat Thomas Englund, uttalar sig om att det är det fria skolvalets fel.
Någonstans står det att föräldrar måste börja ta ett större ansvar.
Och föräldrarna skyller på skolan.

Jag lägger mig inte riktigt i, än om jag, med motstridiga känslor, faktiskt kan se att Englund har en poäng. I överensstämmelse med Vygotskij lär man genom att bli utmanad i nästa zon. Var sker utmaningen i en homogen klass där elever från likvärdiga bakgrunder samlats?

MEN jag vill återigen lyfta fram förskolans betydelse som kommer i skymundan trots all forskning som bedrivits.
Pedagogerna i förskolan ropar just nu på hjälp. På facebook har gruppen "förskoleupproret" startats upp och snabbt fått över 3000 medlemmar. Över 300 brev har skickat till Jan Björklund. Budskapet är ungefär detsamma. Vi hinner inte med barnen!
På en vanlig svensk förskola idag går det mellan 19 och 23 barn/avdelning.
Antalet pedagoger på samma avdelning är tre.
Antalet snittimmar per barn räknas inte längre i Örebro, men man vet att barns vistelsetider har ökat i hela landet. Har man ett par barn som går femton timmar i veckan dras ju automatiskt medelvärdet på snittider ner. Siffran speglar alltså inte verkligheten.
De tre pedagogerna ska täcka upp tider mellan cirka sex på morgonen och sex på kvällen. Det innebär att alla tre finns på plats samtidigt mellan nio och två. Under dessa fem timmar ska det inrymmas raster,  dukning och bäddning samt upplägg av mat och disk och i de mest optimala fall även planeringstid. Det innebär att alla tre pedagoger är samtidigt i barngrupp max tre timmar/dag.
Barnen går betydligt många fler timmar än så. Många barn har femtio timmars arbetsveckor...
Märk väl att utöver detta har någon i personalen också ansvar för att delta i skyddsronder, städmöten, fakturabetalningar, beställning av material, skrivande av verksamhetsplan, kvalitetsrapport, egenkontrollprogram, brandskydd, vikarier etc.

Största delen av dagen är man alltså två pedagoger i barngrupp... på alla barn.
Tänk själva vad det innebär när någon behöver byta en blöja eller plåstra om ett sår.

Så, vad i hela fridens namn har nu detta med PISA-undersökningen att göra???

JO, det är komplext så att det förslår. Eller?
Det pratas om social utjämning och klyftor i skolan. En hel rad studier visar att dessa klyftor kan utjämnas redan i förskolan. Longitudienlla studier visar att deltagande i förskoleverksamhet innebär samhällsekonomiska vinster genom minskad kriminalitet, ökad anställningsbarhet och social anpassning.
Gäller det här alla förskolor? Nej!
Det trycks hårt på att kvaliteten i förskolan är avgörande.

  • Utbildad personal
  • Pedagoger som aktivt deltar i såväl styrd som fri lek
  • Tydligt genomtänkta aktiviteter, teman och samlingar
Eva Tideman vid lunds universitet hänvisar till ett danskt forskningsprojekt. I försöksgruppen där personalen hade fått utbildning i hur man kan arbeta med språket behövde endast en fjärdedel av de nyanlända särskilt stöd i skolan. I försöksgruppen där ingen insats gjorts behövde nästan samtliga särskilt stöd...

Förskolan har en läroplan där såväl språk som naturvetenskap och matematik ingår. Och förskolan har ett tydligt uppdrag -att förbereda och kvalificera barnen inför skolstarten.

Forskning visar också att lokalernas utformning, barngruppernas storlek och antal barn/pedagog är av betydelse. Allt ovan skrivet rör barn som är 3-5 år gamla. Ovan nämnda studier och forskningsresultat handlar om barn i den åldern. Barn 0-3 år är en helt annan diskussion. De har helt andra behov och jag har hittills inte hittat någon undersökning som visar att det på något sätt är gynnsamt för dem att gå i förskola (däremot motsatsen och för bara några nummer sedan stod det till och med i tidningen förskolan att det kunde vara direkt skadligt. Man vet ännu inte effekten av att ha så små barn så många timmar i den verksamhet som bedrivs idag). 

Jag tänker inte härja i detalj om hur en dag ser ut. Jag lämnar fritt åt var och en att dra slutsatsen -hur stora möjligheter finns det att bedriva en verksamhet av god kvalitet under de förutsättningar som finns idag? Med två pedagoger i barngrupper mellan sjutton och tjugotre barn mellan ett och fem år...
Förskolan är naturligtvis inte svaret på PISA-resultaten, men kan det ändå vara en bidragande orsak... eller en bidragande del av en lösning?

8 kommentarer:

  1. Jag håller verkligen med dig. Att inte ha tillräckligt med personal som täcker alla barnens behov när de är små är bara att skjuta problemen framför sig. Oftast ser man barns svårigheter redan i förskolan, men om inget görs för att hjälpa barnen följer problemen med upp i skolan och de blir inte mindre.
    Men inte heller i grundskolan finns det tillräckliga resurser att hjälpa eleverna och då blir det förstås, som vi nu "upptäckt" , att våra barn är dåligt rustade vad det gäller kunskaper.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag vet att det inte finns tillräckligt med resurser i skolan heller och jag tycker att man bör lägga tonvikten vid just skolan -utan att för den skull glömma bort vikten av en bra förskola. Lärarna har ju larmat länge, medan förskolan har kommit lite i skymundan.

      Radera
  2. Jag har läst det du skrivit och också varit inne på Förskoleupproret. Inte för att det är nytt men man blir ju MÖRKRÄDD när man läser om hur det ser ut, mer eller mindre överallt. Som du vet har jag en syster (och flera vänner) som arbetar som förskollärare sedan många år och som förtvivlat går på knäna. Vad GÖR man mot våra små? När ska det bli en ändring? Det är verkligen dags för ett uppror! Heja er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte att det räcker med att pedagogerna i förskolan gör någon form av uppror. Det krävs att föräldrarna ställer sig upp och dit är det långt. Märk väl att de flesta föräldrar känner sig nöjda med sitt barns förskola och trygga när de lämnar dem där. Jag tror inte att det finns någon pedagog som viftar med forskningsresultat och protestlistor när de möter föräldrarna i hallen på morgonen.

      Radera
  3. Ja, det är helt enkelt alldeles galet med så stora grupper! Säkert beror det på att män bestämmer (nu generaliserar jag ...) och tror att det inte spelar nån större roll om det är fem mer eller mindre!
    Men det är ju så mycket som är fel.
    Pv berättar att gymnasieelever inte kan multiplikationstabellen!!! Inte bara en som inte kan den, utan massor! Och att komma till gymnasiet och inte veta hur mycket 10 procent av nånting är .. det är ju bedrövligt!
    I Ystad fanns en JB-friskola alldeles intill affären. Du anar inte hur många gånger per dag horder av deras elever kom in och handlade läsk eller godis och jag frågade ..."men har ni inga lektioner?"
    Nä, allt var ju nästan fritt.
    Inte undra på att det blir som det blir.

    SvaraRadera
  4. Ja, jag får ofta höra gymnasielärare som sliter sitt hår över elevernas bristande förkunskaper.
    Det är inte svårt att förstå att något är galet. När man läser all forskning är det inte heller jättesvårt att förstå vad som är galet. Men så är det ju det här med ekonomi, allt kostar ju.

    Ibland händer det att jag tänker att vi kanske har lagt över alltför mycket i händerna på någon annan. Det går så lätt att skylla på regeringsbeslut. Hur skulle det se ut om barn under tre år som har arbetslösa föräldrar faktiskt inte gick på förskola? Och hur skulle det se ut om alla familjer som hade ekonomisk möjlighet valde att någon av föräldrarna gick ner i tid till de 75 procent man har rätt till?
    Sånt kan man också fundera på.

    SvaraRadera
  5. Det värsta tycker jag är att det är inte pedagogiken som råder utan enbart ekonomiska ramar.

    SvaraRadera
  6. Hejsan! Så intressant att få läsa! Och jag hade skrivit en ganska lång kommentar men så försvann den och jag orkade inte skriva den igen :-). Sen glömde jag bort det…

    SvaraRadera