tisdag 10 december 2013

En tisdag i december

Vaknar och tycker att det är väääldigt svårt att komma ur sängen när ljusstaken lyser så mysigt och duntäcket värmer så gott.
Åker för ovanlighetens skull bil till jobbet. Lämnar av en glad hund på dagis och en maken på sitt jobb.
Använder spolarvätskan flitigt. Konstaterar att bilen ändrat färg när jag kommit fram. Den är inte längre vit.

Betar av en massa måste-göra-saker på kontoret. Konstaterar sedan förnöjt att mailen är besvarade, fakturainkorgen är tom och att det inte finns några poster att attestera under frånvaro/semester/kompledighet.

Deltar i en luciaträning och tycker att våra barn är sååå duktiga. En sådan där stund när man tänker att man kan ha ett av världens bästa jobb!

Leker ute i slasksnö, får lite ont i hjärtat av att inte räcka till för alla minsta små, har samling med fina barn, äter soppa och nybakat bröd, sköljer disk och torkar bord, läser Alfons och Mulle Meck.

Rastar och äter tårta som kommunen bjuder på...
Skriver ut, färglägger och laminerar siffror och bokstäver med mycket engagerade barn. Säger tack för idag till den tidiga personalen som går hem. Serverar pannkakor med sylt till mellanmål. Torkar bord, säger att jag kommer snart och vänta lite och jag ska bara... väldigt många gånger.
Tillverkar klockor med papper och piprensare tillsammans med ett stort gäng intresserade barn, alltmedan jag snyter en liten ettåring och leker med en annan ettåring och byter ett par blöjor och ber de större barnen hålla lite koll eller hämta papper, medlar i konflikter, informerar förälder om hur dagen har varit, tröstar den som slagit tån i bordsbenet och svarar i telefon och känner att det där förskoleupproret är rätt, eller väldigt befogat.

Kör hem i mörker, hämtar upp maken, pratar med mamma i telefonen, hämtar en glad hund som varit ute i skogen och sprungit med kompisen, svänger förbi verkstaden och får en tid den här veckan, handlar glögg, hämtar ut mattan från kemtvätten, kommer hem och tänker att helgens vinterparadis för ögonblicket är ett minne blott.
Promenerar med finaste hunden, äter kyckling i pitabröd och halvsover framför Nobelfesten.
Tänker att Prins Daniel ser ut att ha funnit sig så väl till rätta och att nobelpristagarfrun till vänster om Björklund ser ganska ensam och bortglömd ut.

Ställer klockan på 04.30 och bestämmer mig för att det är hög tid att gå och sova.

Nu vet ni precis och exakt hur en tisdag i december kan se ut.
Nu kan intresseföreningens deltagare lägga ner sina pennor ;)

3 kommentarer:

  1. Känns igen vilka varierande saker man gör under en arbetsdag även om mitt område inte är samma som ditt. När man gör en sak så händer tre till.

    Huvva så tidigt du behöver gå upp. Inget för mig.

    Å jag tycker att de glasögon Daniel har nu är mycket bättre än de han hade tidigare.
    Vilken fin tårta förresten!

    Sov gott (det gör du säkert redan...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den tiden sov jag för länge sedan :)
      Och jag tycker egentligen om att det är väldigt varierande arbetsuppgifter. Börja tidigt innebär sluta tidigt. Det är aldrig fel!

      Radera
    2. En dag i livet... Så härligt när det rullar på och är som det ska. En ljuvlig liten betraktelseom en vanlig tisdag.

      Radera