lördag 11 maj 2013

Bok -Sankta Psyko

Efter att knappt ha läst någonting på ett helt år är jag sannerligen inne i ett läsflow...
Nu allra senast Sankta Psyko av Johan Theorin.

Boken handlar om Jan som är utbildad förskollärare. Han får ett vikariat på en speciell förskola där barnen till de intagna på Sankta Patricias regionsklinik går -en anstalt för tvångsvårdade våldsbrottslingar. Men Jan är själv en väldigt speciell människa med många hemligheter i bagaget.

Jag hade oerhört svårt för den här boken. Allra främst för att huvudpersonen själv var allt mer uppenbart mentalt störd och väldigt svår att på något sätt identifiera sig eller sympatisera med. Det går alldeles säkert att se det hela som spännande och intressant, men jag blev alltmer irriterad för var sida och var flera gånger nära att ge upp boken. Rekommenderas inte alls.

Men baksidetexten och omslaget tilltalade mig ;)

4 kommentarer:

  1. Har läst den! Med en obehaglig känsla rakt igenom.

    SvaraRadera
  2. Måste man sympatisera eller identifiera sig med personerna i en bok?
    Mentalt störd på något vis, helt klart, var ändå tvungen att läsa för att veta hur den skulle sluta.
    Obehaget fanns där också hos mig.

    Undrar vad du kommer att skriva om "Blodläge", för läs den, även om det är samma författare.

    SvaraRadera
  3. Maria; Obehaglig var ordet, sa Bull ;)

    Giggi; Nej, det måste man förstås inte. Och ibland följer man ju brottslingar eller huvudkaraktärer som man inte alls kan/vill identifiera sig med. Men det här var ju en fullständigt knäpp (?) människa som hos mig mest väckte obehag och irritation.
    Visst kommer jag att läsa Blodläge, men det får nog bli något annat emellan ;)

    SvaraRadera
  4. Läste den som e-bok för något år sedan.
    Rejält spännande!
    Men jag glömmer alltid alla detaljer i böckerna så snart jag är färdigläst...
    Kommer iaf ihåg att jag tyckte att den var ganska bra :-)

    SvaraRadera