tisdag 1 januari 2013

Favoritbilden

Favoritbilden från året som gick är den här. Den är på inget sätt fantastisk i kvalitet, men jag tycker att den speglar precis hur det var, då i somras. En mycket trött make som, i förhoppningen att få sova bara liiite till, har hamnat med huvudet i fotänden.
Och en valp, med magen full av frukost, som förmodligen slocknat mitt under ett försök att få upp den där hussen ur sängen. Och båda två sooov de.


I morgon är det arbetsdag för mig. Sedan följer två lediga dagar när Cosmos ska prova på det här med hunddagis. Och för makens del börjar den sista arbetsveckan som förskollärare. Nästa vecka börjar han som klasslärare i Kumla.
Just så.

7 kommentarer:

  1. Härligt! Och så liten och pluttig han var ..., Cosmos!

    SvaraRadera
  2. Oj vad spännande för maken med nytt jobb. Du får gratulera honom från mig. :) Hoppas att Cosmos kommer att trivas jättebra på hunddagiset.

    SvaraRadera
  3. Det ser både kul och skönt ut!

    SvaraRadera
  4. Jag förstår att bilden är en favorit.

    SvaraRadera
  5. Härlig bild.
    Vilken gullig mage han har/hade Cosmos, rosa med mörka fläckar.

    SvaraRadera
  6. Vilken härlig bild på två trötta killar! :-)

    Cosmos runda valpmage är för go!

    Kul att A fått nytt jobb! Lärare i tvåan blir ju också jätteroligt. Det är så långt upp som jag varit klasslärare upp till årskurs två. Jag tycker det är en sån rolig ålder det där första åren i skolan. Grattis till makens nya jobb!

    SvaraRadera
  7. Elisabet; Ja, det är helt obegripligt hur de kan växa så fort! Och fast det var så nyss har jag svårt att tänka mig att han var så liten :)

    De la realidad; Jag är förstås jätteglad för hans skull... och lite avundsjuk ;) Och Cosmos måste trivas för vi har verkligen inga alternativ.

    Klimakteriehäxan; Total utmattning... hos båda två :)

    Ejmis; Ja, jag är jätteförtjust i den. Maken gav dock aningen motvilligt sitt medgivande till att den lades ut på bloggen ;)

    Mian; Ja, hade är nog rätt ord. Numera är den varken rund eller rosa utan bara full med en väldig massa päls :)

    Lisbeth; Han hälsar och tackar. Det började som ett vick, men när han inte fick tjänstledigt erbjöd de en fast tjänst i stället. Ibland ska man ha tur. Och jag, som inte ens sökt några lärartjänster, är aningen avundsjuk ;)

    SvaraRadera